Nestor, Grek. hjeltes., son af Nelevs och Chloris, var herskare öfver Pylos i Messenien, och förmäld med Eurydike l. Anaxibia. Då Herakles en gång öfverföll Nelevs, förstörde hans konungastad och dödade hans söner, blef Nestor ensam bland bröderna vid lif, emedan han för tillfället vistades i det närbelägna Gerenia. Af denna anledning kallas han hos Homeros »gereniern». N. deltog i striden mellan lapither och kentaurer, i den kalydonska jagten och i argonavttåget. Då trojanska kriget utbröt, hade han redan upplefvat sin tredje menniskoålder, men sällade sig, ännu vid full handlingskraft, äfven till denna för hela Grekland gemensamma härfärd. I striderna vid Troja uppträdde han oaktadt sin höga ålder såsom en bland de tappraste hjeltarna. Sin största betydelse hade han dock i furstarnas krigsråd, der hans af en rik erfarenhet uppburna visdom och vältalighet i förening med ett i högsta grad redbart och välvilligt sinnelag afgörande inverkade på besluten. Efter krigets slut återvände N. lyckligt till Pylos och fick der, omgifven af en talrik famlj, ännu framlefva en lång, lycklig och vänsäll ålderdom. I det hela är han en af de utförligast och mest sympatiskt tecknade karaktererna i de homeriska sångerna, och namnet N. har i senare tider öfvergått till ett slags hederstitel för ålderstigna män, hvilka utmärka sig genom visdom och välbetänkt talförhet. -- Med namnet Nestor betecknas nu i allmänhet den äldste inom en viss krets, t. ex. svenska presterskapets Nestor (den till lefnadsåren äldste bland presterna). A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Nestor
Ämne: Grekiska hjältar och hjältinnor · Mytologi och sagohistoria
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2032 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗