New Brunswick

New Brunswick [nju brö'nsoik]. 1. N. B., Nya Braunschweig, provins i Dominion of Canada i Nord-Amerika, ligger mellan 45° 5' och 48° n. br. samt mellan 63° 50' och 69° v. lgd samt begränsas i n. v. af prov. Quebec, i n. af Chaleurviken, i ö. af S:t Lawrenceviken och Northumberlandsundet, som skiljer N. B. från Prins Edvards ö, i s. af Nova Scotia, Chignecto bay och Bay of Fundy och i v. af staten Maine. Areal 70,762 qvkm. Kusterna äro inskurna af en mängd vikar, bland hvilka Passamaquoddy-viken och S:t John Harbour på södra sidan, Shediac Harbour och Miramichi-viken på östra sidan äro de största. Slätter förekomma endast vid östra kusten. Hela det inre är kuperadt land, till större delen ännu skogbevuxet och trots sin ringa höjd (högst 600 m.) rikt på naturskönhet. Vattendragen äro många. Vigtigaste floden ar S:t John, som upprinner i Maine och är af synnerlig vigt som farled. Klimatet anses sundt; det inre landet visar stora motsatser mellan vinter- och sommartemperaturen (- 37°, + 38° C.). En stor del af arealen lämpar sig för jordbruk, enär jorden är mycket bördig. Af hela arealen voro 1882 endast 40,000 qvkm. sålda af regeringen, så att denna hade nära 30,000 qvkm. att afyttra åt nybyggare. Indianerna (omkr. 1,400) förfoga öfver 235 qvkm. Den odlade jorden upptog 1881 endast omkr. 5,000 qvkm. Hufvudsakligen skördas hö, hafre, bokhvete, turnips, potates och hvete, men ej tillräckligt för behofvet. Mineraltillgångarna, i synnerhet af stenkol och jernmalm, äro betydliga (stenkolsfälten upptaga en yta af mer än 28,000 qvkm.). Landets vigtigaste exportartiklar äro trävaror, fisk och tran, jern och stenkol. Exporten hade 1881--82 ett värde af 7,5 mill. doll. 1883 hade jernvägarna en längd af 1,600 km. Befolkningen, 321,233 pers. (1881), består af afkomlingar af franska akadier, emigranter från Storbritannien och öfriga europeiska land och deras ättlingar (bl. a. finnes en blomstrande dansk koloni). De fleste äro episkopaler, rom. katoliker, presbyterianer, baptister eller metodister. I spetsen för provinsens förvaltning står en »lieutenant-governor» och ett verkställande råd (executive council) af 9 medlemmar. Parlamentet består af ett öfverhus (legislative council), räknande 18 för lifstiden af guvernören och rådet utnämnda medlemmar, och ett underhus (legislative assembly) af 41 folkvalda representanter med 4-årigt mandat. Till Dominions underhus sänder provinsen 16 medlemmar, och 10 senatorer utnämnas af kronan. Inom provinsen finnas ett statsuniversitet (i Fredericton), en normalskola samt omkr. 1,400 af staten understödda högre och lägre undervisningsanstalter, med öfver 50,000 barn. Hufvudstad är Fredericton (6,218 innev., 1881); största staden är S:t John (26,127 innev.). -- N. B.; som 1604 erhöll sina första kolonister, tillhörde franska Akadien till 1713, blef då engelsk besittning och förenades 1763 med Canada, i hvilket det bildade en provins tillsammans med Nova Scotia. Från 1784 var det en särskild provins, tills det 1867 blef en del af Dominion of Canada. -- 2. Stad i förenta staterna. Se Brunswick 3.