New York

New York [nju jårk], den folkrikaste och inflytelserikaste af Nord-Amerikas Förenta stater, ligger mellan 40° 30' och 45° n. br. samt mellan 71° 51' och 79° 46' v. lgd samt begränsas i n. af sjön Ontario och S:t Lawrence-floden, hvilka skilja staten från prov. Ontario, i ö. af staterna Vermont, Massachusetts och Connecticut, i s. af Atlantiska hafvet, staterna New Jersey och Pennsylvania och i v. af staten Pennsylvania, Eriesjön och floden Niagara. Areal 127,345 qvkm., deraf 4,014 qvkm. vatten (kustvatten, floder och sjöar). Till sin naturbeskaffenhet företer staten en rikare vexling än någon af de andra. Östra och södra delarna äro höga, och från dem sluttar landet småningom mot n. och v. till sjön Ontario. Bergen i östra delen afskäras af Mohawks breda och djupa floddal, hvilken fordom förenade Ontario-bäckenet med Hudson. Bergen i staten bilda tre särskilda grupper: Adirondacks, en serie korta åsar i nordöstra delen, n. om Mohawk, med Mount Marcy (1,629 m.) och flere andra toppar af 1,500 m. höjd, Catskill mountains, s. om Mohawk, af omkr. 1,200 m. höjd, tillhöriga Alleghanysystemet och förenade med Pennsylvanias berg genom Delaware mountains (500--850 m. höga), samt Highlands of Hudson (375--550 m.), genom hvilka floden bryter sig vid West Point, och som äro en nordlig fortsättning af Blue ridge i Pennsylvania. Staten har ett större antal segelbara vatten än någon annan stat i unionen. I ö. framgår Hudson, och längs dess biflod Mohawk är Erie-kanalen ledd. Vid nordöstra gränsen ligger Champlainsjön, och i v. och n. v. underlätta Erieoch Ontario-sjöarna samt den stora S:t Lawrencefloden samfärdseln. I midten af staten upprinna Delaware och Susquehanna. Genesee i vestra delen af staten är endast delvis segelbar till följd af sina många vattenfall. Flere små vackra sjöar ligga inom staten, bl. a. George, Oneida, Cayuga, Seneca och Otsego. Den enda viken vid kusten är New York Bay, som genom The Narrows mellan Long Island och Staten Island sammanhänger med Atlantiska hafvet och är tillgänglig äfven genom sunden bakom nämnda öar, hvilka båda tillhöra staten. N. Y:s klimat kan i allmänhet sägas vara typiskt för de norra staterna, ett klimat af ytterligheter, hett om sommaren och kallt om vintern, men likväl helsosamt, lifvande och på det hela taget ej obehagligt. Medeltemperaturen är 8° C. Vestra delen af staten äfvensom Hudsons och Mohawks dalar hafva utmärkt åkerjord, och de bergiga trakterna lämpa sig förträffligt för boskapsskötsel. Minst bördig är nordöstra delen. Med afseende på farmernas antal är N. Y. den 3:dje staten och den 2:dra i fråga om deras värde (något öfver 1 mill. doll. 1880). De hade s. å. en utsträckning af 96,234 qvkm., deraf 71,700 qvkm. obruten mark. Värdet af jordbruksprodukter uppskattades s. å. till 178 mill. doll., och den jordbrukande befolkningen uppgick till 377,460 pers. Det värdefullaste mineralet är jernmalm, hvaraf 1879 brötos 1,2 mill. ton, hvilket belopp öfverträffades endast i Michigan och Pennsylvania. Dessutom brytas flere slag af värdefull byggnadssten samt salt (vid Syracuse, till ett värde af 1,3 mill. doll. årligen). I sydvestra delen finnas rika gas- och oljekällor. N. Y. är den främsta industristaten i unionen. 1880 funnos 42,739 fabriker, med 531,533 arbetare och ett tillverkningsvärde af något mer än en milliard doll. Fisket sysselsatte s. å. 7,266 pers., och värdet af fiskeriprodukter beräknades till 4,4 mill. doll. (deraf menhaden för mer än 1 mill. doll). 1881--82 byggdes 1,371 fartyg om 282,269 tons (deraf 502 ångfartyg). N. Y. öfverträffar i handel hvarje annan stat i unionen, och staden N. Y. är det största handelscentrum icke endast i Förenta staterna utan äfven i hela Nya verlden. Värdet af statens export och import (inberäknadt ädla metaller) uppgick 1882 till 894,5 mill. doll. (motsvarande 56 1/2 proc. af hela unionens utländska handel), deraf 500 mill. kommo på importen och 394,5 på exporten. Jernvägarna hade 1882 en längd af 10,685 km. Bland kanalerna, tillsammans 12, med omkr. 1,500 km. längd, är Eriekanalen den förnämsta. -- Befolkningens antal uppgick 1880 till 5,082,871 pers., deraf 1,211,379 födda i utlandet, 65,104 färgade, 819 indianer samt 926 kineser och japaner. Dessutom funnos 5,139 indianer i stammar på reservationer. Antalet städer med mer än 4,000 innev. var 59 och med mer än 10,000 innev 39. Utgifterna för de offentliga skolorna stego 1880 till något öfver 11 mill. doll. Skoltvång är infördt för alla barn af 8--14 års ålder. Public schools besöktes s. å. af 1,041,089 barn. Af den vuxna befolkningen voro 4,2 proc. okunniga i läsning och 5,5 proc. i skrifning. Författningen är af 1846, med åtskilliga sedan dess gjorda förändringar. Den verkställande makten utöfvas af en för 3 år vald guvernör, den lagstiftande makten af en senat af 32 och ett representanthus af 128 medlemmar. De förre väljas for 2, de senare för 1 år, medan öfriga statsämbetsmän utses för 2 år och endast domarena för 6 år. Hufvudstad är Albany. Till kongressen sänder staten 2 senatorer och 34 representanter. Statsskulden uppgick i Okt. 1884 till 8,34 mill. doll. Inkomsterna för finansåret 1882--83 utgjorde 15,6 mill. doll., utgifterna 17 mill. -- När och af hvilken europeisk sjöfarare New-York-viken först upptäcktes är ovisst, men säkert är, att Henry Hudson i Sept. 1609 seglade uppför Hudson-floden. Hans rapport om den vackra hamnen och floden, det fruktbara landet vid dess stränder, indianernas (irokesernas) fridsamma lynne samt rikedomen på pelsbärande djur väckte ett lifligt intresse i Nederländerna, och ett nybygge anlades 1613 på södra änden af ön Manhattan (nuv. staden New York) och 1615 ett handelsfaktori, Fort Nassau, på Castle Island, nära nuv. Albany. Det sistnämnda öfvergafs 1618, och ett nytt anlades på nuv. Albanys plats under namnet Fort Orange. 1621 erhöll nederländska Vestindiska kompaniet af generalstaterna full besittningsrätt på 24 år af landet, som sedan 1614 kallats Nya Nederland, och som nu blef en särskild provins med Peter Minuit som generaldirektör 1626--33. Kolonien utvidgades, men inom kort uppkommo tvister med indianerna, som medförde ett flerårigt blodigt krig, samt med engelsmän på norra gränsen och svenskar i Nya Sverige på södra. I Sept. 1664 tog en engelsk eskader kolonien i besittning för Englands räkning, hvilket gjort anspråk på den sedan 1621. Redan före eröfringen hade Karl II åt sin broder hertigen af York skänkt allt land från vestra stranden af Connecticut river till östra sidan af Delaware-viken, och kolonien Nya Nederland samt staden Nya Amsterdam fingo namnet N. Y. 1673 återtogo holländarna staden, men förlorade den redan i Juli följande år. 1683 höll kolonien sin första lagstiftande församling och antog en författning. När hertigen af York 1685 såsem Jakob II uppsteg på Englands tron, blef hertigdömet N. Y. en kunglig provins och en del af New England. Under amerikanernas oafhängighetskrig eröfrades staden N. Y. 1776 af engelsmännen och behölls af dem till freden 1783. Den 26 Juli 1788 antog staten förbundsförfattningen, och 1797 flyttades regeringens säte från staden N. Y. till Albany.