New York [nju jårk], den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden, ligger i staten New York vid öfre änden af New York bay af Atlantiska hafvet, hufvudsakligen på ön Manhattan (se d. o.). Stadsområdet omfattar 10,724 har (deraf Manhattan utgör 5,660 har); till detsamma hör i n. en del af fastlandet, som förr bildade städerna Morrisonia, West Farms och Kingsbridge. Området begränsas i n. af staden Yonkers, i ö. af ån Bronx och sundet East river, hvilket skiljer N. Y. från Long Island City och Brooklyn på Long Island, samt i v. af Hudsonfloden, som skiljer N. Y. från Hoboken, Jersey City och Bayonne i staten New Jersey. I hamnområdet, som omfattar öfre och nedre N. Y. bay samt Hudsonflodens nedersta lopp och East river och har en utsträckning af omkr. 300 qvkm., ligga flere öar, bl. a. Bedloe's island, der den af franska republiken skänkta, såsom fyrbåk använda »frihetsstatyn» restes 1885, samt Governor's och Ellis islands, båda försedda med befästningar. Inloppet till detsamma (the Narrows) försvaras af Fort Hamilton på Long Island samt Fort Richmond och Fort Tompkins på Staten Island, alla erkändt odugliga inför nutidens anfallsvapen. Klipporna i Hellgate (se Long Island), som förr voro farliga för sjöfarten, hafva aflägsnats genom sprängningar. Med undantag af den äldsta, södra delen är staden mycket regelbunden. I riktning från n. till s. äro dragna tolf parallelt löpande breda avenues, som äro numrerade (1--11) från ö. till v. (mellan 3:dje och 4:de avenyen ligger Lexington ayenue). Tvärgatorna benämnas streets (gator) och numreras från s. till n. samt delas af 5:te avenyen i ungefär två lika långa delar, en östra och en vestra. Stadens förnämsta gata, Broadway, sträcker sig från the Battery, sydligaste punkten af ön, 4,5 km. i rak riktning till 10:de gatan, men skär derifrån avenyerna i diagonal riktning mot v. Trängseln af åkande och gående på Broadway kan förliknas endast med rörelsen på de lifligaste gatorna i London. Avenyerna äro nästan uteslutande upptagna af affärslokaler och offentliga byggnader, tvärgatorna åter af privata bostäder. Den fashionablaste gatan är den omkr. 5 km. långa Fifth avenue (5:te av.), der aristokratien, »shoddyaristokratien», bygger och bor. Den är från sin södra ände, vid Washington square, till Central park omgifven af ytterst dyrbara, men i arkitektoniskt afseende obetydliga hus. N. Y:s förnämsta affärsqvarter ligga på ömse sidor om nedre Broadway, företrädesvis på östra sidan, i den trånga och oregelbundna stadsdelen, det gamla Nieuw-Amsterdam. Der ligga den 2 km. långa Pearl street, med sina detaljaffärer och jernhandel, Water street och Front street, mellan Pearl street och East river, medelpunkten för grosshandeln, medan Wall street, som går från Broadway till East river, upptages nästan fullständigt af banker, försäkringsbolag, mäklare, tidningsbyråer samt tullhuset och fondbörsen. De förnämsta importörernas hufvudmagasin och kontor ligga vid South street, som går från the Battery längs East river. Staden har omkr. 30 öppna platser och promenader. The Battery på öns sydspets, fordom platsen för en fästning, är nu en park, och der ligger Castle Garden, förr ett operahus (der Jenny Lind först uppträdde i Amerika), nu mottagningslokal för immigranterna. Vid södra Broadway ligga City Hall park, omgifven af offentliga byggnader (rådhuset, posthuset m. fl.), samt Printinghouse square, der stadens förnämsta tidningars lokaler äro samlade, högre upp Washington square (vid hvars östra sida universitetet ligger), Union square (med statyer af Washington, Lincoln och Lafayette) samt Madison square (beläget vid skärningspunkten för Broadway och Fifth avenue). En staden värdig offentlig anläggning eger N. Y. sedan 1858 i Central park (340 har), der stadsmuseet och vattenreservoarerna ligga samt flere statyer (af Shakespeare, Humboldt m. fl.) och den ena af »Kleopatras nålar» äro resta. Få af de offentliga byggnaderna hafva något framstående arkitektoniskt värde. De förnämsta äro rådhuset, posthuset och tullhuset, byggda med ett öfverdådigt slöseri med kommunens medel.
N. Y:s befolkning växte under första århundradet ganska långsamt trots stadens fördelaktiga handelsläge. I senare hälften af 1700-talet hade den ännu icke 22,000 innev, och stod i betydenhet vida efter Boston och Filadelfia. Derefter tillväxte den mera, snabbt, men hade ej 100,000 innev, förr än 1815. År 1840 hade den 312,710, 1850 515,547 och 1880 1,206,299 innev., ehuru ett stort antal personer, som har sin affär i N. Y., är bosatt i de omgifvande städerna och derför ej medräknats i stadens befolkningssiffra. Af sistnämnda antal voro 478,670 pers. af främmande börd (bland dem 163,482 tyskar och 198,595 irländare). Medräknar man Long Island City (17,117 innev.), Brooklyn (566,663), Jersey City (120,722) och Hoboken (30,999 innev.), hvilka i kommersielt hänseende böra räknas som en enda stad med N. Y., uppgår folkmängden f. n. (1887) till mer än 2 mill. Någon statistik öfver de olika bekännelsernas anhängare finnes ej. Antalet gudstjenstlokaler (inberäknadt kapell och missionshus) uppgafs 1884 till 489, af hvilka 349 voro egentliga kyrkor med fast församling och aflönad prest. Af dessa hade episkopalerna 72, rom. katolikerna 57, metodist-episkopalerna 48, presbyterianerna 41, baptisterna 38, judarna 25, lutheranerna 21, holl. reformerta 20. Katolska kyrkan uppgifver antalet af sina bekännare, sannolikt öfverdrifvet, till 1/2 mill., nästan uteslutande tillhörande den främmande befolkningen (irländare, tyskar, fransmän och italienare). Genom en bulla af d. 19 Juli 1850 blef N. Y. säte för en ärkebiskop, med biskoparna af Boston, Hartford, Albany och Buffalo som suffraganbiskopar. Till de förnämsta kyrkobyggnaderna höra den nya katolska katedralen S:t Patrick vid Fifth avenue, Trinity church vid Broadway, den äldsta och rikaste i staden, S:t Paul i närheten af City Hall park samt Grace church vid Broadway. I förening med kyrkorna stå öfver 400 söndagsskolor, besökta af 116,000 barn. I staden finnas öfver 300 enskilda välgörenhetsinrättningar, hvilka årligen utgifva omkr. 4 mill. doll. Den märkligaste och framgångsrikaste af dessa är utan tvifvel Children's Aid society, som grundades 1853 i ändamål att hjelpa vanvårdade barn genom att sända dem till vestern eller gifva dem undervisning och bostad i staden. 1853--82 hafva genom föreningens försorg 67,287 barn sändts från staden till tjenliga hem på landet. Kommunens barmhertighetsanstalter (sjukhus, fattighus, hospital, arbetshus) lyda under en särskild nämnd (en del af stadsstyrelsen) och ligga nästan alla på holmar i East river (Black-well's, Ward's, Randall's och Hart's islands). House of refuge på Randall's island samt Juvenile asylum äro enskilda inrättningar med understöd af staten. Enär vid besättande af tjenster vid stadens inrättningar partiinflytanden alltför mycket plägat göra sig gällande till skada för anstalterna, har bildats, företrädesvis af damer, en frivillig förening (»State charities aid association»), som af lagstiftningsmakten fått rätt att inspektera inrättningarna. För att skydda och hjelpa anländande emigranter tillhandagå »Commissioners of emigration», hvilka derjämte hafva till åliggande att qvarhålla och återsända ankomna brottslingar samt fattiga, krymplingar, vansinniga och andra, som anses kunna komma att ligga staten till last. De hafva sin lokal i ofvannämnda Castle Garden.
För den kostnadsfria folkundervisningen är väl sörjdt. Sedan 1875 måste hvarje barn af 8--14 års ålder besöka en skola minst 14 veckor hvarje år eller undervisas i hemmet minst lika lång tid i innanläsning, engelsk grammatik, skrifning och räkning. De allmänna skolorna, hvilkas antal 1883 uppgick till 298 med 3,696 lärare och lärarinnor, stå under uppsigt af en af 21 medlemmar bestående »board of education» samt 24 inspektörer, 3 för hvart och ett af stadens 8 skoldistrikt, hvilka ämbetsmän utnämnas af stadens mayor för 3 år. Deras befattning är en hederspost. De allmänna skolorna utgöras af elementarskolor med 6 och mellanskolor med 8 klasser. Ett seminarium (normal school) utbildar lärare och lärarinnor, och College of the City of N. Y. (grundadt 1848 såsom »free academy», sedan 1866 fullständigt universitet) meddelar kostnadsfri undervisning åt dem, som med heder genomgått de lägre skolorna. Antalet skolor, colleges och andra bildningsanstalter, som icke officielt lyda under stadens styrelse, är mycket stort. Nämnas må bl. a. Columbia college vid Madison avenue (grundadt 1787, det äldsta universitetet i staten och det rikaste i unionen), med öfver 1,500 studerande. För öfrigt hafva de olika bekännelserna många undervisningsanstalter och särskildt katolikerna ett fullständigt undervisningsväsende. De förnämsta af de offentliga biblioteken äro Astor library (grundadt af John Jacob Astor och öppnadt 1854), med omkr. 200,000 bd, N. Y. society library (grundadt 1700), med omkr. 80,000 bd, Mercantile library (grundadt 1810) med omkr. 200,000 bd, samt Apprentices' library (tillhörigt General society of mechanics and tradesmen), med omkr. 65,000 bd. National academy of design anses vara den bästa konstskolan i Nord-Amerika. Metropolitan museum of arts i Central park (öppnadt 1880) samt American museum of natural history (öppnadt 1877 i sin nuvarande byggnad v. om Central park) ega flere värdefulla samlingar. Den bästa bildningsanstalten för de arbetande klasserna är »Cooper institute» eller »Union for the advancement of science and art», som eger ett stort palats vid föreningen af 3:dje och 4:de avenyen, en gåfva af industriidkaren Peter Cooper (d. 1883), som byggde det 1857 och skänkte föreningen stora fonder för upprättande och underhåll af bibliotek, läsrum samt kostnadsfri undervisning i vetenskaper och olika yrkesgrenar. Dess aftonskolor besökas af mer än 3,000 lärjungar årligen och slöjdskolan för qvinnor af mer än 350 qvinnor. Biblioteket har 15,000 bd; läsrummet är försedt med omkr. 300 periodiska skrifter och besökes dagligen af mer än 2,500 läsare. -- 1883 utgåfvos i staden 573 periodiska skrifter, deraf 39 dagliga tidningar, af hvilka de förnämsta äro »N. Y. Herald» (sedan 1835), »N. Y. Tribune» (sedan 1841) och »N. Y. Times» (sedan 1851). Staden har omkr. 30 teatrar, oberäknadt några små, obetydliga variété-teatrar; störst af dessa är Metropolitan opera house, som rymmer omkr. 3,000 åhörare. De ryktbaraste konsertsalarna äro Steinway hall och Chickering hall. -- Spårvägar hafva varit i bruk sedan 1834, och 1878 började man bygga den ryktbara »elevated railroad» (gemenligen kallad »the L»), hvilken jernväg går på höga jernpelare från the Battery till Harlem river längs 9:de, 6:te, 3:dje och 2:dra avenyen och möjliggjorot ett tätare bebyggande af öns norra del. Ångfärjor förena N. Y. med de i New-Jersey och på Long Island liggande förstäderna; och 1883 fullbordades den jättestora 1,825 m. långa och 31 m. öfver högsta vattenståndet liggande hängbron mellan N. Y. och Brooklyn, hvilken kostade 15,5 mill. doll., deraf 2/3 erlades af Brooklyn. Under byggnad är sedan 1874 en dubbeltunnel under Hudson mellan N. Y. och Jersey City, der floden är 1,650 m. bred. De storartade, 1842 fullbordade Crotonvattenverken förse staden med vatten från den 65 km. aflägsna Crotonsjön i Westchester Co. -- Stadens förträffliga kloaksystem samt det rikliga förrådet af friskt vatten göra, att sundhetsförhållandena äro ganska goda, ehuru trångboddheten bland de arbetande klasserna medför en ganska stor dödlighet bland barn. Sedan 1822 har gula febern ej något år skördat öfver 100 lif. Kolerautbrott hafva förekommit sex gånger sedan 1831. Dödligheten pr mille var 1880 26,47, 1881 31,08, 1882 29,64 och 1885 26,2.
N. Y. har sitt utmärkta läge som sjöhamn att tacka för sin storhet, och i kommersielt hänseende intager det ock första platsen bland Amerikas städer. 1882--83 uppgick värdet af importen till 472,8 mill. doll. (motsvarande 65 proc. af unionens hela införsel) samt värdet af exporterade inhemska alster till 362,5 mill. doll. (44 proc. af unionens export) och af utförda främmande produkter till 21 mill. doll. (71 proc. af unionens). De i N. Y. registrerade 2,451 segelfartygen hade s. å. en drägtighet af 505,559 tons och de 978 ångfartygen af 336,327 tons. En stor del af den utländska handeln förmedlas dock af utländska fartyg, och ingen enda transatlantisk ångbåtslinies fartyg gå under amerikansk flagg. Tullinkomsterna i N. Y. uppgå årligen i medeltal till 100--120 mill. doll. N. Y. är tillika den förnämsta invandringshamnen. Af de 7,892,783 emigranter, som 1855--82 ankommo till Förenta staterna, landstego 5,169,765 i N. Y. Likaledes är N. Y. den första fabriksstaden i unionen, och endast Filadelfia kan uti industrielt hänseende täfla med det. 1880 egde det 11,339 fabriker, hvilka sysselsatte 227,352 arbetare (deraf 71,795 qvinnor) och tillverkade varor för 472,9 mill. doll.
Stadsförvaltningen utöfvas af en för 2 år af folket vald borgmästare (»mayor»), med ganska vidsträckt myndighet, och ett kollegium af 24 »aldermen». Staden är indelad i 24 »wards» (distrikt), sänder 7 senatorer och 24 representanter till statens lagstiftande församling samt 8 representanter till unionskongressen. Dess budget för år 1885 uppgick till nära 34 mill. doll., den fonderade skulden till 130 mill. doll. Den rörliga förmögenheten uppskattades s. å. till 197,5 mill. doll. och den fasta till 1,079 mill. -- Staden står i direkt förbindelse med alla större sjöhamnar på jorden, med många genom reguliera ångbåtslinier. Äfven bildar den utgångspunkt för en mängd vigtiga jernvägslinier, ehuru med undantag af Hudson- och Harlem-jernvägen ingen omedelbart börjar i N. Y., utan de hafva sina bangårdar vid de motliggande stränderna samt stå i förbindelse med N. Y. genom ångbåtar och ångfärjor. Medelst Eriekanalen har staden segelbar förbindelse med de stora canadiska sjöarna. Om stadens historia se föreg. art.