Nibelius

Nibelius, Gustaf, biskop, föddes i Grangärde, Dalarne, d. 18 Juni 1789, blef student i Upsala 1807 och filos. magister 1812. S. å. mottog han befattningen som lärare för svenska ministerns i London, v. Rehausens, barn och vistades der i fem år. 1817 blef han teol. kandidat, 1818 prest och docent, 1820 teol. licentiat, 1822 lektor i filosofi vid Vesterås gymnasium, 1827 kyrkoherde i Hubbo prebendepastorat och 1829 i Skerikes samt 1831 teol. doktor. N. utnämndes 1833 till kyrkoherde i Fellingsbro (tilltr. 1835). 1834, då han valdes till riksdagsman, började han sin politiska bana, under hvilken han till en början ansågs tillhöra oppositionen inom sitt stånd samt alltid uppträdde med sjelfständighet och kraft. 1839 nämndes N. till biskop i Vesterås. I detta ämbete vann han odelad aktning och vördnad genom sin allvarliga, kraftfulla och redbara personlighet samt den gagnande, om ock ej särdeles reformerande verksamhet han utöfvade inom sitt stift. Också voro sorgen och saknaden allmänna, då N. vid en lustfärd under en vistelse i Strömstad drunknade d. 14 Juli 1849. -rn.