Nilmätare

Nilmätare (Fr. nilomètre, niloscope), benämning på en inrättning, medelst hvilken man är i tillfälle att uppskatta Nilens höjd och följaktligen på förhand bestämma de större eller mindre utsigterna för en god årsväxt i Egypten. Mest bekant är nilmätaren på ön Rôda vid Kairo. Den härstammar från 8:de årh. e. Kr. och utgöres af en med Nilen medelst en kanal förenad fyrkantig brunn eller kammare, i hvars midt står en med måttmärken försedd åttkantig pelare. Kammarens fyra väggar, byggda af qvaderstenar, äro smyckade med nischer, som prydas af små kolonner med bysantinska kapitäl. Marmortaflor med kufiska inskrifter äro äfven infästa i väggarna. Pelarens höjd är 17 arabiska alnar (9,18 m.), hvaraf dock blott 16 äro synliga ofvan grunden. En i väggarna fäst tvärbjelke håller öfverdelen stadig; men enär denna bjelke är af trä, murknar den lätt, och detta har haft till följd, att pelaren störtat omkull, hvilket mångfaldiga gånger vållat bryderi och nödsakat reparationer. Nilmätarens nollpunkt ligger 8,65 m. öfver Medelhafvets nivå, hvadan dess spets ligger 17,83 m. öfver densamma. När Nilen sjunkit som djupast, betäcker vattnet 3,78 m. af pelaren. Då detta nått en höjd af 15 2/3 alnar (omkr. 8,37 m.), kungör nilmätaresjeichen wefa-en-Nil (»Nilens fylle»), och dammarna genomskäras. -- Nilmätaresjeichen har emellertid sin egen hemliga nilmätare, som är något olika graderad mot den officiella och som är till för att i regeringens intresse äfven under ogynsamma förhållanden hålla uppe bland allmänheten hoppet om ett godt år. -- I öfre Egypten finnes på Elefantine en nilmätare, som 1870 restaurerats efter att i början af århundradet hafva blifvit förstörd. Denna går dock ej längre tillbaka än till ptoleméernas dagar. Redan i forntiden funnos nilmätare, och Herodotos vittnar bl. a. härom, då han säger, att Nilen måste stiga 16 alnar högt för att gifva ett godt år. I faraonernas intresse låg att noga känna stigningen och sjunkningen af ett vatten, som så att säga beherskade deras folks och deras eget öde. K. P.