Nissa

Nissa l. Nisj, Serbiens näst största stad, ligger vid östra änden af den bördiga dardaniska högslätten vid Moravas biflod Nisjava. 16,178 innev. (1884). Staden är säte för en biskop samt har ett gymnasium och ett lärareseminarium. Redan i forntiden var den föreningspunkt för flere i militäriskt och kommersielt hänseende vigtiga vägar och är nu såsom station vid jernvägslinierna N.--Vranja och Belgrad--Pirot af största vigt för Serbiens handel. -- I forntiden bar N. namnet Naissus och var en blomstrande stad i Öfre Mesien. I dess närhet besegrade kejsar Claudius II år 269 goterna. Staden förskönades af kejsar Konstantin den store, som sannolikt föddes der år 274. Förstörd af Attila, återuppbyggdes den af Justinianus (527--565), som var bördig från trakten. I slutet af 12:te årh. eröfrades staden af serbiske tsaren Stefan Nemanja, och sedan dess tillhörde N. serberna till 1389, då den intogs af turkarna. Nära 2 km. n. ö. om staden ligger höjden Vinik, der markgrefven Ludvig af Baden 1689 med blott 17,000 man slog en turkisk här på 40,000 man. Vid Tsjeger, 5 km. n. om N., erinrar ett 1878 rest monument om serbernas hjeltemod 1809, då Stefan Sindjelitj d. 19 Maj i de der uppförda skansarna sprängde sig och de stormande turkarna i luften.