Northumberland [nårthö'mberländ], nordligaste grefskapet i England, omgifves af Nordsjön och Skotland samt grefskapen Cumberland och Durham. Areal 5,221 qvkm. 434,086 innev. (1881). Större delen af grefskapet är ett kalt bergland, med stora myrar och svag gräsväxt. De största höjderna äro på sydvestra gränsen Killhope Law (673 m.) och på skotska gränsen Oheviot hills (högst 815 m.). Endast de sistnämnda utmärka sig genom frisk grönska och gifva näring åt stora hjordar af får (hela grefskapet har omkr. 900,000 får). Mellersta delen af landet är svagt kuperad, kusten merendels flack; utanför densamma ligga Holy island och Fariie islands. De största floderna äro Tweed (på norra gränsen), Coquet och Tyne (på södra gränsen). I södra och sydöstra delen utbreder sig ett stort stenkolsfält, som sammanhänger med Durhams, och som 1870 ansågs innehålla nära 3 milliarder ton. Utom stenkol, hvaraf 1882 brötos i 176 grufvor 14,5 mill. ton, har N. jernmalm och silfverhaltig blymalm samt flere slags leror, kalkoch sandsten. Bergsbruk och jernhandtering äro jämte skeppsbyggeri, glas- och lergodstillverkning de vigtigaste industrigrenarna. Den odlade jorden upptager 55 proc., skogen 3 proc. af hela arealen. Vid kusten idkas sillfiske och i floderna laxfiske. Hufvudstad: Newcastle. Bland grefskapets många fornlemningar märkes Piktiska muren mellan Tyne och Solway (se Hadrianus' vall).
Nordisk familjebok · första upplagan
Northumberland
Ämne: Grevskap i Storbritannien och Irland · Storbritannien och Irland: orter, grevskap och London
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 11 (1887), sp. 2471 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗