Nylander

Nylander, William, finsk naturforskare, född i Uleåborg d. 3 Jan, 1822, blef student i Helsingfors 1839, filos. kand. 1843 samt med. och kirurg. doktor 1847. Hans tidigaste arbeten voro af entomologiskt innehåll och skattas ännu i dag såsom betydande bidrag till kännedomen af de nordiska steklarna. Snart vändes dock hans håg uteslutande åt botaniken, och efter att hafva utgifvit (1848) några arbeten af allmänt floristiskt innehåll egnade han sig nästan helt och hållet åt studiet af lafvarnas systematik. Största delen af N:s vetenskapliga utveckling och verksamhet har egt rum i Frankrike, der han vistades första gången under större delen af 1850-talet. Der offentliggjorde han Essai d'une nouvelle classification des lichens (1854--55), ett nytt system, som han med obetydliga förändringar bibehållit, Herbarium lichenum parisiensium (1853--56), Prodromus lichenographiae Galliae et Algeriae (1857, prisbelönt af Académie des sciences etc. i Bordeaux), Enumération générale des lichens, avec l'indication sommaire de leur distribution géographique (1858) samt sitt mest omfattande arbete: Synopsis methodica lichenum omnium hucusque cognitorum I (1858--60, oafslutadt). Vid universitetet i Helsingfors hade emellertid botaniken fått en egen lärostol. Den förste innehafvaren deraf blef N., i Nov. 1857, och såsom professor verkade han med outtröttlig energi för höjande af de botaniska studierna. Såsom ordförande i Societas pro fauna et flora fennica ingöt han nytt lif i detta sällskap, som på hans initiativ begynte år 1858 utgifva sina »Notiser», hvilka sedan dess i oafbruten följd, om ock med förändrad titel, utkommit. Allt hvad universitetets samlingar innehöll af finska växter sammanställdes (i samarbete med Th. Saelán) i Herbarium musei fennici (1859), exkurrenter utsändes, deras samlingar bestämdes, afhandlingar publicerades. Från denna tid daterar sig ett af N:s hufvudarbeten: Lichenes Scandinaviae (1861, i »Notiser»). Men förhållandena i Helsingfors tilltalade icke N. Efter att såsom professor två särskilda gånger hafra uppehållit sig i Paris anhöll han om afsked från sin professur; och sedan han erhållit detta i Nov. 1863, bosatte han sig i Paris, der han lefver i yttersta anspråkslöshet och tillbakadragenhet. Finska staten har beviljat honom en årlig pension af 1,200 fr. mot att hans samlingar och bibliotek efter hans död skola tillfalla det finska universitetet. -- Oaktadt de misstag han begått och oaktadt den lidelsefulla hänsynslöshet, med hvilken han för sin vetenskapliga polemik, är N. utan gensägelse erkänd och anlitad som samtidens förnämste auktoritet på lafsystematikens område. Han var den förste, som på ett omfattande sätt använde mikroskopet för hithörande undersökningar; han är ock den förste, som genomfört användningen af mikroskopiska reagenser för karakteriserande af arterna. Hans system antages af en mängd författare såsom det mest naturliga. Han har mer än någon annan bidragit till kännedomen om de exotiska lafvarna, af hvilka han bearbetat samlingar från alla delar af verlden. Afhandlingar och uppsatser af hans hand äro kringströdda i vetenskapliga tidskrifter och i lärda sällskaps publikationer, hufvudsakligen i Frankrike, England och Tyskland. Académie des sciences i Paris hedrade honom 1868 med det desmazièrska priset för hans arbeten rörande Nya Granadas och Nya Kaledoniens lafvar samt med hänsyn till hans öfriga verksamhet. F. E.