Nylands län

Nylands län, F. Uudenmaan [udenmaan], Finland, omfattar landskapet Nyland v. om Kymmene elf, så när som på ett litet område, Kisko bol, samt dessutom sydöstra hörnet (Orimattila, Iittis och Jaala socknar) af Tavastland. Länet gränsar i ö. till Viborgs län, i v. till Åbo- och Björneborgs, i n. till Tavastehus' och i n. ö. till S:t Michels län. Gränsen mot Åbo och Björneborgs samt Tavastehus' län följer landskapsgränsen åt, så när som på sträckan vid Kisko kyrka. Mot Viborgs län utgör Kymmene elf gränsflod. Länets största sträckning är i ö.--v. mellan 26° 50' och. 22° 49' ö. lgd (fr. Greenw.), samt i n.--s. mellan 59° 48' och 61° 17' n. br. Till areal är länet det minsta af Finlands län, till folktäthet det första i ordningen. Arealen utgör 11,790 qvkm. (enl. Landtmäteristyrelsens beräkning, 11,872 enl. Strelbitskis), deraf 741 qvkm. utgöras af vatten. Folkmängden uppgick vid folkräkningen 1880 till 202,806 personer, deraf 101,912 uppgåfvos ega svenska till modersmål, 96,899 finska samt återstoden något främmande språk. Vid utgången af 1885 hade folkmängden stigit till 218,524 personer, deraf 106,142 mankön och 112,328 qvinkön. Länets 5 städer, nämligen residensstaden Helsingfors, Borgå, Ekenäs, Lovisa och Hangö, hade sammanlagdt 59,382 innev. Den brukade jorden uppgafs 1884 till omkr. 10,7 proc. af hela arealen, naturliga ängsmarken till omkr. 13 proc. Återstoden, 76,3 proc., utgjordes af skogs- och impedimentsmarker, deraf omkr. 64 proc. nyttig skogsmark. Antalet mantal var 2,282; jordegarnas antal uppgafs samtidigt till 6,095. Af desse innehade omkr. 70 proc. uppodlad jord från 4,9 till 24,5 har (10--50 tunnl.), 11 proc. under 4,9 har och 19 proc. öfver 24,5 har. Jordtorpare räknades 4,804. Den lösa, vid stadigt arbete icke fästa befolkningen utgjorde på landsbygden 18 proc., i hela länet 21 proc. af folkmängden, och den i annans tjenst stadda 30 proc. på landsbygden, 27 proc. i hela länet. Jordbruket, liksom äfven ladugårdsskötseln, bedrifves af allmogen på sina ställen rationelt och öfver hufvud på ett bättre sätt än i något annat af Finlands län, på grund af föredömen från de många adels- och herregodsen. Likväl är ännu det gamla skiftesbruket synnerligen allmänt. 1883, som var ett jämförelsevis godt skördeår, beräknades den inhöstade grödan till: hvete 4,914 hl., råg 490,340 hl, korn 68,383 hl., hafre 478,723 hl., blandsäd 19,788 hl., ärter 19,125 hl., potates 514,417 hl., rofvor och öfriga rotfrukter 13,372 hl. samt något bokhvete, äfvensom lin 139,757 kg. och hampa 2,805 kg. Vinterfödda kreatur räknades 1884: hästar och föl 30,541, nötkreatur 104,921, får 74,311, svin 14,867, getter 303 och fjäderfä 41,153. För jordbrukets förkofran arbeta med understöd af statsmedel Nylands läns landtbrukssällskap, flere landtbruksgillen, en å stat anställd länsagronom, Söderkulla jordbruksskola i Sibbo socken och Myrans mejeriskola i Sjundeå socken samt flere mejerier. Slöjdkunnigheten står lågt. Bland mera kända hemslöjdsalster må nämnas väfnader från Borgå-trakten. Af fabriksindustriens olika grenar må främst framhållas sågverksrörelsen och jernindustrin. 1884 sysselsattes 10 ång- och 18 vattensågar med tillsammans 44 ramar, hvilka försågade öfver 0,5 mill. st. timmer. 4 masugnar och 8 jernverk (delvis förenade med mekaniska verkstäder) voro i verksamhet. Bland öfriga större, i gång varande fabriksinrättningar må nämnas 12 bränvinsbrännerier, 12 spritförädlingsfabriker, 16 öl- och porterbryggerier, 1 fortepianofabrik, 2 kakeloch fajansfabriker, 1 porslinsfabrik, 2 glasbruk, 1 sockerbruk, 9 bok- och 3 stentryckerier. Antalet handlande i länets städer uppgafs till 541, landthandlandena till 300. Handelsflottan räknade vid utgången af 1885 45 ångfartyg, om 4,115 tons och 1,550 hästkrafter, samt 191 segelfartyg, om 19,996 tons. Midt igenom länet gå Helsingfors--Hyvinge, Hyvinge--Hangö, Kervo--Borgå och en del af Hyvinge--Riihimäki--S:t Petersburgs banlinier. 1884 funnos inom länet 22 postanstalter och 22 sparbanker, med en ansvarssumma af 6,22 mill. mark, fördelad på 14,505 insättare. 5,760 personer, eller 2,7 proc. af folkmängden, åtnjöto understöd af den kommunala fattigvården. Landskommuner funnos 39, byar 1,296, stadsförsamlingar 7 (deraf 3 i Helsingfors), landsförsamlingar 40, dessutom 1 grek.-rysk och 1 rom.-katolsk stadsförsamling, bägge i Helsingfors. Provinsialläkaredistrikt funnos 4. För den lärda och allmänt medborgerliga bildningen är bättre sörjdt än i något annat län. För folkbildningen arbetade under läsåret 1885--1886 97 fasta folkskolor med 3,398 lärjungar. Endast 1 kommun var i saknad af fast folkskola. N:s län uppställer en aktiv bataljon värnpligtigt manskap med tillhörande reserv (bataljonens stationsort är Helsingfors). Årliga uppbådet till den aktiva bataljonen utgör omkr. 150 man. I Helsingfors är dessutom förlagd Lifgardets 3:dje, finska, skarpskyttebataljon, bestående af värnpligtigt manskap från Finlands alla län. -- Se vidare landskapet Nyland. A. G. F.