Michel

Michel, Sankt (F. Mikkeli). 1. Län i Finland, omfattar mellersta Savolaks och en del af östra Tavastland samt gränsar i n. och ö. till Kuopio län, i s. till Viborgs och Nylands län, i v. till Tavastehus län och i n. v. till Vasa län. En del af gränsen mot Kuopio län går öfver sjöarna Orivesi och Puruvesi, mot Viborgs län öfver Saima, mot Tavastehus län öfver Päjäne. Länet ligger, med största sträckningen i n. ö. och s. v., emellan 62° 39' och 61° 4' n. br., samt 25° 28' och 29° 40' ö. lgd (från Greenw.). Areal 22,840 qvkm. (enl. Strelbitski; enl. Finlands landtmäteristyrelses beräkning 22,885 qvkm.), hvaraf 5,565 qvkm. vatten. Landmassan är på alla sidor genomskuren af öppna fjärdar, vikar och sund. Länet erbjuder derför utseendet af en samling otaliga öar och näs samt lockar årligen tusentals resande till sina natursköna trakter. Allmänt bekant för sin hänförande utsigt är Punkaharjus långsmala ås emellan Puruvesivattnen, 29 km. s. ö. från Nyslott. -- Länet genomstrykes från n. till s. af den s. k. Savolakska åsen l. Vedenjakaja, hvilken delar vattenmassan åt tvänne håll, åt ö. och s. ö. till Saimavattnen, åt v. och s. v. till Päjäne vattensystem och Kymmeneelf, hvilka hafva ett af sina vattenrikaste tillflöden från sjöarna Kyyvesi, Puulavesi, Jääsjärvi m. fl. -- Landet emellan sjöarna och vattendragen upptages förnämligast af stenbunden sandjord samt mossar och kärr. -- Länets befolkning utgjorde vid slutet af 1883 170,693 pers., hvaraf 83,604 voro mankön och 87,089 qvinkön. Folktätheten utgjorde 7,5 pers. på qvkm. Befolkningens språk är nästan uteslutande finska; svenskan är inskränkt till ståndspersonsklassen. -- Hufvudnäringen är åkerbruk, som skötes på ett gammalmodigt sätt, med skiftesbruk och svedjande. Den odlade jorden uppgafs 1883 till 64,135 har; de naturliga ängarna till 76,048 har. Skörden år 1882, hvilket var ett ungefär medelgodt år, utgjorde 2,283 hl. hvete, 349,097 hl. råg, 141,933 hl. korn, 292,505 hl. hafre, 40,836 hl. blandsäd, 318,751 hl. potates, 51,169 hl. rofvor och öfriga jordfrukter samt 118,533 kg. lin och 193,919 kg. hampa. Hampkulturen är, liksom i Kuopio län, synnerligt betydlig. Boskapsstocken utgjorde 1883 22,491 hästar, 109,978 nötkreatur, 58,418 får, 27,450 svin samt 13,055 fjäderfä. Hästar utföras till andra delar af landet och till Ryssland. Exporten af dem samt af ladugårdsprodukter steg 1883 till ett värde af omkr. 2 mill. mark. -- För jordbrukets och dess binäringars förkofran verka inom länet ett landtbrukssällskap, Otava jordbruksskola (vid staden S:t Michel), 2 af staten understödda mejeriskolor, åtskilliga privata mejeriföreningar samt en af staten aflönad länsagronom. De enskilda skogarna, hvilka beräknas upptaga omkr. 917,800 har, äro förstörda eller förstöras genom svedjande och en ohejdad afverkning. Endast inom kronoskogarna, omkr. 9,300 har, förekommer en ordnad skogshushållning. Tillgången på rofdjur och vildt är tämligen god (ännu 1883 dödades bl. a. djur 9 björnar), ehuru år från år stadd i aftagande. Tillgången på fisk (lax, siklöja, harr, sik) är ymnig, men fisket idkas af allmogen blott till husbehof. Hus- och hemslöjdens förnämsta alster äro väfnader, vidare husgerådssaker, åkdon, träkärl och fiskredskap. Bruksverksamheten är inskränkt till förarbetning af sjö- och myrmalm. 1883 upptogos 426,360 kg. malm, hvaraf producerades 74,205 kg. stång- och manufakturjern. S. å. var endast ett jernverk, Porsaskoski blästerverk, i gång. Inom länet funnos s. å. 7 bränvinsbrännerier (med en tillverkning af 1,057,654 l.) och 4 ölbryggerier (tillverkning 361,944 l.). Länet uppsätter S:t Michels skarpskyttebataljon med reserv. I judicielt afseende lyder det under Viborgs hofrätt samt är fördeladt på 8 domsagor, af hvilka 3 med sitt största område höra till Kuopio län. I administrativt hänseende omfattar länet 4 härad: Heinola, S:t Michels, Jokkas och Rantasalmi. med 22 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt afseende hör länet till Borgå stift, bildande 21 lands- och moderförsamlingar, 3 stadsförsamlingar, deraf 2 (S:t Michels och Nyslotts) tillika äro landsförsamlingar, samt 5 kapell- och bönehusförsamlingar. Församlingarna äro fördelade på 4 prosterier: Heinola, S:t Michels, Jokkas och Nyslotts. Länet har 3 städer: S:t Michel, guvernörens residens, Heinola och Nyslott. Landskommunernas antal är 27, byarnas 636. -- För den lärda bildningen finnes ett fullständigt 7-klassigt lyceum i S:t Michel; dessutom finnas åtskilliga högre bildningsanstalter i länets städer. För folkundervisningen voro vårterminen 1885 i verksamhet 59 fasta folkskolor, deraf 53 på landsbygden med 1,871 lärjungar. Länet har 4 provinsialläkare, 1 stadsläkare (i Nyslott) och 1 lasarettsläkare (i S:t Michel) samt 3 veterinärer. 5,536 personer åtnjöto 1883 understöd af den kommunala fattigvården för en beräknad kostnad af 190,256 mark. Sparbankernas antal utgjorde 10 med 1,070 insättningsböcker och en ansvarssumma af 231,542 mark. Antalet jordegare inom länet utgjorde 9,031, af hvilka nära tre fjerdedelar egde jord af en ytvidd af 4,5--24,5 har (10--50 tnld) och ej fullt en fjerdedel var egare af jord under 4,5 har. Jordtorpare funnos samtidigt till ett antal af 6,472. -- Länet bildades genom en länsreglering af 1831, hvarigenom delar, som fordom tillhört Kymmenegårds samt Savolaks och Karelens län, fördelades emellan Nylands, det nybildade Tavastehus, S:t Michels och Kuopio län. Det kallades i början äfven Heinola län efter staden Heinola, der länsresidenset var förlagdt till 1843. -- 2. Domsaga, under Viborgs hofrätt, utgöres af 3 tingslag och omfattar S:t Michels och Kangasniemi socknar samt Haukivuori kapell af Pieksämäki pastorat. Areal 3,173 qvkm. 26,448 innev. (1883). -- 3. Härad i ofvannämnda län, utgöres af 5 länsmansdistrikt samt omfattar socknarna Kristina, Kangasniemi, Hirvensalmi och S:t Michels, utom en del af Anttola bönehusförsamling i sistnämnda socken. Areal omkr. 4,150 qvkm. Omkr. 34,000 innev. (1883). -- 4. Landsförsamling, bildar med staden S:t Michel och Anttola bönehusförsamling ett imperielt pastorat af 1:sta kl. Areal 1,290 qvkm. 12,835 innev. (1883). Antalet svensktalande innev. uppgafs 1880 till 115 pers. S:t Michels pastorat, 1,298 qvkm. med 14,553 innev., är ett af de äldsta i Finland. Inom socknen ligger, icke långt från S:t Michels stad, Sairila (Sairiala) gods, under Gustaf I inrättadt till kungsgård. Sairiala fogdeskap omfattade då Hauho och Lampis samt en tid äfven Tuulois och Rautalampi socknar. -- 5. Prosteri, i ofvannämnda län, lyder under Borgå stift och omfattar socknarna S:t Michel, Kristina, Hirvensalmi, Kangasniemi och Mäntykarja. Areal 5,670 qvkm. 29,538 innev. (1883). A. G. F.