Ödmorden

Ödmorden (Gammalsv. Ömorþ, af morþ l. marþ, skog), fordom namn på den bergländiga skogstrakten i norra Gestrikland och södra Helsingland, hvilken, då det förra landskapet ännu räknades till Upland, utgjorde gränsskogen mellan Svealand och Norrland. Odlingen trängde småningom upp ifrån kustlandet, till en början genom fäbodanläggningar. Slutligen förmådde ärkebiskop Nils Allesson år 1302 de kringboende socknemännen att midt på skogen afsätta ett större område till underhåll af ett »sälohus» (d. v. s. härberge för resande; nu gården Själahus), hvarefter nybyggare snart infunne sig och Skogs socken bildades. I öfrigt utbredde sig Ö. i södra delarna af Hanebo och Bollnäs socknar samt i norra delen af Ockelbo. Det säges, att Helsinglands apostel, den hel. Staffan, mördades vid Tynnebroå på Ö. Den fordom fruktade, stora skogen är numera betydligt uthuggen. Stora sträckor upptagas af magra och oländiga ljunghedar, mossar och kärr. De högsta bergen i denna trakt torde vara det omkr. 440 m. höga Storberget, på gränsen mellan Skog och Hanebo, samt Fansknoppen, 475 m., i Bollnäs. A. G.