Oleg (ale'g; Nord. Helge), rysk storfurste, öfvertog 879 efter sin vapenbroder eller frände Ruriks död styrelsen öfver det skandinaviska (svenska) väldet i Novgorod, men drog 882 med sitt nordiska krigarefölje (varjagerna) söderut längs Dnjepr och eröfrade genom krigslist Kiev. Derifrån företog han krigståg längs Dnjepr och dess bifloder, sannolikt ända till Kaspiska och Svarta hafven, samt tvang de kringboende slaverna att betala skatt. Slutligen, 906, angrep han med en väldig flotta Konstantinopel samt tilltvang sig af kejsaren, Leo Filosofen, en fördelaktig fred. Sedermera, 911, afslöto O:s sändebud i Konstantinopel med kejsaren en traktat, den äldsta urkunden i Rysslands historia. O., som af folket fick binamnet den vise, var en äkta vikinganatur och afled 913, enligt sagan, till följd af ett ormbett.
Nordisk familjebok · första upplagan
Oleg
Ämne: Rysk historia och furstesläkter · Ryssland: geografi, folk och historia
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 184 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗