Olympiad kallas en period af fyra år, hvilken nyttjades inom den forngrekiska tidräkningen och, såsom namnet angifver, hänförde sig till de hvart fjerde år återkommande olympiska spelen (se d. o.). Epoken är fullmånen närmast efter sommarsolståndet år 776 f. Kr., och den första olympiaden omfattar således ungefärligen tiden 1 Juli 776--1 Juli 772 f. Kr. För att reducera ett gifvet år inom olympiadräkningen, t. ex. olympiad 99,1, till vår tidräkning brukar man vanligen utföra räkningen sålunda
777 - (98 . 4 + 1) = 384 f. Kr.
Emellertid är att märka, att detta beräkningssätt gäller blott för olympiad-årets förra hälft; för den senare hälften åter måste man sätta
776 - (98 . 4 + 1) = 383 f. Kr.
Så t. ex. föddes Platon ol. 87,3, men i månaden Thargelion (= 11:te månaden), hvarför det senare reduktionssättet måste användas, och årtalet blir 776 - (86 . 4 + 3) = 429 f. Kr. Blir det erhållna resultatet negativt, angifves naturligtvis derigenom ett årtal efter Kr.
Olympiadräkningen erhöll en vidsträcktare användning först genom historikern Timaios (omkr. 284 f. Kr.). Sedermera utbildades systemet af de alexandrinske lärde under Ptolemaios Evergetes III (omkr. 238 f. Kr.) och utarbetades vidare af Eratosthenes, Apollodoros m. fl. Det begagnades dock aldrig i det borgerliga lifvet och förekommer derför aldrig på mynt eller inskrifter. Med de olympiska spelens afskaffande under Theodosius 394 e. Kr. (ol. 293) upphörde förutsättningen för dess fortsatta användande af de lärde. G. E.