Onega

Onega [anje'ga]. 1. Insjö, näst Ladoga den största i Europa, belägen i ryska guvern. Olonets, är 245 km. lång i n. och s. och högst 82 km. bred samt har en areal af 9,752 qvkm. Södra delen har en jämförelsevis regelbunden kustlinie och saknar nästan öar, men den norra är delad i ett större antal vikar samt har många öar och undervattensklippor. I synnerhet före 1874, då ett större antal fyrar och sjömärken utlades, var denna del af sjön synnerligen farlig och förorsakade hvarje år en mängd skeppsbrott. Sjön ligger 72 m. öfver hafvet. I midten af södra delen är djupet på en större areal 50 m., och på ett ställe uppgår det till 225 m. Sjön har aflopp genom Svir till Ladoga och mottager en mängd tillflöden: fr. ö. Vodla (från den 468 qvkm. stora Vodlosjön) och Andoma, fr. s. Vytegra, fr. v. Sjuja m. fl. I allt lära omkr. 4,000 större och mindre sjöar afbörda sitt vatten till O. Kunsa, ett tillflöde fr. n., framställes ofta på kartor såsom stående i samband med sjön Seg; men denna har aflopp till Hvita hafvet, och förslag hafva framstälts att genom en kanal återställa den förbindelse, som fordom der egt rum mellan Östersjön och Ishafvet. O. är mycket fiskrik. Den tillfryser i början af Dec. och går upp i midten af Maj. Sedan 1832 trafikeras den af ångbåtar. Genom Mariakanal-systemet (uppkalladt efter Paul I. s gemål Maria Feodorovna) står den i förbindelse såväl med Volga och Kaspiska hafvet som med Dvina och Hvita hafvet. Genom den 68 km. långa Onega-kanalen mellan floden Vytegra och Vosnessenskoi vid Svir undviker man den svåra sjöfarten på O. -- 2. Flod i ryska guvernementen Olonets och Archangelsk, utgör aflopp för Latsja-sjön och faller ut i Onega-bukten af Hvita hafvet. Längd 341 km., flodområde 59,343 qvkm. Vid mynningen ligger hamnstaden O. (omkr. 2,300 innev.), anlagd af novgorodboar i 15:de årh.