Oplysningsvæsenets fond, en fond, som bildades i Norge genom en, i synnerhet på grund af lag af d. 20 Aug. 1821, företagen försäljning af s. k. beneficerade gods, d. v. s. jordegendomar, som under medeltiden öfverlåtas åt kyrkan och presterskapet. Fondens tillgångar uppgingo d. 1 Juli 1885 till 14,900,000 kr., hvartill ytterligare kommo 1,950,000 kr., hvilka tillhörde åtskilliga ämbeten och tjenster. Genom lagen af d. 3 Mars 1866 tillades dessutom en byggnadsfond om 366,520 kr. Af räntorna tillfalla, efter afdrag af förvaltningskostnaderna, enligt lagar af 1842, 1872, 1876 och 1886, 1/3 Kristiania universitet och 2/3 den s. k. understödsfonden, hvilken dessutom årligen af statskassan erhåller omkr. 750,000 kr. Af understödsfondens medel utgå anslag till folkskoleväsendet och allmännyttiga inrättningar, pensioner åt prester och skollärare samt de sistnämndes enkor, löner åt prester, särskildt i fattiga distrikt, o. s. v. Y. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Oplysningsvæsenets fond
Ämne: Norska personer och ting · Norge och Island: personer, orter och natur
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 279 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗