Orissa

Orissa, provins (»division») i kejsaredömet Indien, presidentskapet Bengalen, ligger på innersta vestkusten af Bengaliska viken och begränsas i s. af presidentskapet Madras, i v. af Central-provinserna. Areal 65,105 qvkm. 5,199,877 innev. (1881). Den inre, större delen af prov. är ett af en halfciviliserad befolkning glest bebodt bergland; kustlandet är ett bördigt alluvialdelta, bildadt af Mahanadis, Brahmanis och Baitaranis aflagringar. Ris utgör förnämsta sädesslaget, men derjämte odlas hvete, många slags balj- och oljeväxter, hampa, tobak, bomull och sockerrör m. m. Oaktadt den i vissa trakter ymniga nederbörden (omkr. 1,600 mm.), har landet sedan urminnes tider till följd af den bristfälliga regleringen varit utsatt lika mycket för torka som för öfversvämningar. Så följde på den förskräckliga hungersnöden 1865--66, som kostade provinsen 1/4 af dess befolkning, 1866 en öfversvämning, som förorsakade en förlust på skörden af 3 mill. pd. Sedan dess har regeringen genom anläggning af ett vidt utgrenadt kanalsystem sökt reglera vattenförrådet. Det omedelbart britiska området indelas i distrikten Cattack, Balasur och Puri, tillsammans 23,447 qvkm., med 3,730,735 innev. (1881). Hufvudstad är Cattack, 42,656 innev. (1881). Större delea af befolkningen är hinduer (oriya, hvilka tala oriya-språket); muhammedanerna utgöra omkr. 85,000 och aboriginstammarna, som behållit sina ursprungliga religionsformer, omkr. 11,000. De inre bergstrakterna bilda en samling af 18 skyddsstater (Cattack Mehals), med en areal af 41,658 qvkm. och 1,469,142 innev. (1881). O., är hinduernas heliga land. Längs södra stranden af Baitarani ligger en rad helgedomar, uppförda åt Siva, och Djadsjpur (Jaipur) är bokstafligen offerstaden, medelpunkten för Parvatis, Sivas gemåls, dyrkan. För öfrigt är hvarje stad uppfylld med tempel, och hvarje by har sin helgedom. Men hinduernas nationella vördnad för heliga ställen har i århundraden varit koncentrerad på staden Puri, som är helgad åt Vishnu under benämningen Djagaunath l. Djagarnath (»verldens herre»).