Oryx, spetsbockslägtet, zool., räknas af G. J. Sundevall till familjen nötdjur (Bovidae) inom boskapsdjurens ordning (Pecora) och däggdjurens klass. Hufvudet är långsträckt, med nästan rak ansigtslinie, halsen af medelmåttig längd, bålen kraftig, benen medelmåttigt höga och starka samt svansen tämligen lång, med stor hårtofs. Hornen, som finnas hos båda könen, äro mycket långa och smala, ringlade, nästan raka eller svagt böjda utåt och bakåt. Spetsbockarna l., som de ock kallas, oryx-antiloperna träffas parvis eller i mycket små flockar och äro ytterligt snabba. Retade, äro de mycket farliga. De raka hornen användas till lansspetsar och käppar, kött och hud på vanligt sätt. Till detta slägte höra följande arter. Passanen l. gemsbocken, O. capensis, har nästan raka horn, som äro släta vid spetsen. Kroppsfärgen är ofvan gulhvit till askgrå, under hvit. I ansigtet finnes en svart teckning; en strimma långs buksidan och en långs svanstofsen äro svarta. Kroppens längd utgör 2,4, höjden 1,2, svansens längd 0,4 och hornens 1 m. Arten är hemma i södra Afrika. -- Beisan, O. beisa, är ljusare än den förra arten, men af lika storlek. Den finnes i östra Afrika från eqvatorn till vändkretsen. -- Sabelantilopen l. steppkon, O. leucoryx, har svagt böjda horn, som äro ringlade till spetsen. Djuret är gulhvitt, rostfärgadt på halsen och med matt bruna strimmor på hufvudet. Kroppens längd utgör 1,8 och höjd 1 m.; svansen är 0,5 m. lång. Arten är hemma i norra delen af inre Afrika från öcknen och Egypten söder ut. C. R. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Oryx
Ämne: Däggdjur: släkten och familjer · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 401–402 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗