Ottar

Ottar, kallad Vendelkråka, sveakonung af Ynglinga-ätten, antagligen vid tiden 510--530, var enligt Snorre Sturlasson son af Egil Tunnadolgi samt tog konungadömet efter denne. Emedan han vägrade att erlägga den skatt, hvarpå danske konungen Frode den tappre gjorde anspråk för lemnad hjelp åt Egil, härjade Frode hans rike. Under det att Frode en följande sommar var borta på härfärd i östervåg, angrep O. Danmark med en flotta och ödelade i synnerhet vendelboarnas land (nordligaste delen af Jylland), men stupade under en strid i Limfjorden. Snorre tillägger, att danskarna lemnade O:s lik till rof för vilddjur och foglar samt sände svearna en träkråka med helsning att mera vore desses konung nu icke värd. Enligt samma källa efterträddes O. af sin son Adils. -- Det märkliga angelsachsiska Beóvulfsqvädet har några, från de inhemska nordiska källorna delvis afvikande, upplysningar om O. (se Beóvulf).