Owen

Owen [åen], Robert, engelsk filantrop och socialist, f. 1771 i Newtown, grefskapet Montgomery, skötte från 19 års ålder med stor framgång ett bomullsspinneri i Manchester, tills han vid 29 år (1800) blef disponent för fabriksanläggningarna vid New Lanark, en by invid Lanark i södra Skotland, vid Clyde. Der bildade han 1813 en ny firma, sedan de äldre delegarna börjat misstycka de stora utgifter hans omsorg om underhafvandena medförde. O. hade då bland en usel arbetarebefolkning om 2,000 personer, af hvilka inemot en fjerdedel mottagits såsom barn från allmänna inrättningar, åstadkommit så utomordentligt förbättrade förhållanden, att New Lanark under den följande tiden blef snart sagdt en vallfartsort för vännerna af arbetareklassens sociala förkofran. Särskildt hade han gjort sig förtjent af att betraktas såsom skapare af småbarnsskolorna i England. Emellertid utsträckte O. snart sina reformplaner till hela den sociala byggnaden, hvarvid han dess värre beherskades af en alltför farlig grundåskådning: att menniskans karakter ända från hennes tidigaste år bildas genom fysiska, moraliska och sociala inflytelser, mot hvilka hon sjelf är vanmäktig. Denna den personliga oansvarighetens princip uttalade han redan 1813 i skriften A new view of society, or essays on the principle of the formation of the human character. 1817 tog han ett afgörande steg i riktning mot socialistisk propaganda, då han meddelade underhusets komité för fattiglagens behandling ett förslag att inrätta kommunitet af omkr. 1,200 personer, hvart och ett med ett jordområde af 1,000 till 1,500 acres samt med gemensamhet i bostad, arbete och arbetsförtjenst för befolkningen. Vid år 1825 gjordes två praktiska försök i denna riktning, det ena vid Orbiston, nära Glasgow, under ledning af O:s lärjunge Abram Combe, det andra af O. sjelf i New Harmony i nord-amerikanska staten Indiana, men båda försöken misslyckades. Samma öde drabbade senare experiment, som företogos efter O:s idéer. Genom religionsfientliga yttranden och ringaktande åsigter om äktenskapsinstitutionen sårade O. vid denna tid det engelska nationallynnet. Sedan 1828 lefde han en längre tid i London, upptagen af agitationer i skrift och tal. 1835 bildade han en internationel förening, »The association of all classes of all nations», vid hvars diskussioner ordet »socialism» först blef gängse. O. dog i sin födelsestad 1858. Såsom den enda beståndande följden af hans agitatoriska verksamhet räknas den andel han hade i uppkomsten af s. k. kooperativa föreningar. -- O:s äldste son, Robert Dale O. (f. 1801, d. 1877), 1843--47 demokratisk representant för Indiana i Förenta staternas kongress och 1853--58 anställd af unionsregeringen såsom diplomat i Neapel, gjorde sig känd genom spiritistiska skrifter. En andre son till O., David Dale O. (f. 1807, d. 1860), vann ett aktadt namn som geologisk forskare i Förenta staterna.