Pagod (af Sanskr. bhagavati, heligt hus), en sedan äldre tid i de europeiska språken öflig benämning på de indiska fristående templen (i motsats till tempelgrottorna), sedermera använd om de öst-asiatiska gudahusen i allmänhet. Särskildt nyttjas ordet om kinesiska tornlika byggnader i flere våningar, med framspringande taklister för hvarje våning. Det numera förstörda porslinstornet i Nanking var ett af de mest berömda exemplen härpå. Små efterbildningar af dylika byggnader förekommo ofta bland de kinesiska föremålen i 1700-talets kuriositetssamlingar, införda, liksom sannolikt sjelfva namnet, genom de ostindiska handelskompanierna. Äfven sjelfva gudabilden i det kinesiska templet kallas stundom pagod, och så hafva jämväl de i synnerhet under rococotiden omtyckta kinesiska lerdockorna med rörligt hufvud kommit att få heta pagoder.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pagod
Ämne: Byggnader och städer i världen · Målare, konstnärer och konst
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 569 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗