Panorama

Panorama (af Grek. pan, allt, och horama, syn, utsigt), vidsträckt utsigt åt alla håll från en högt belägen punkt, t. ex. ett torn, en bergtopp; rundutsigt; målning, som återgifver en sådan utsigt, rundmålning. En panoramamålning anbringas på de vertikala väggarna i en cylindrisk byggnad och har tämligen betydande dimensioner. Åskådaren befinner sig på en upphöjd plats i byggnadens midt, på något afstånd från målningen, som belyses skarpt, medan det direkta ljuset utestänges från åskådareplatsen. Derigenom att linie- och luftperspektiv i målningen noga iakttages samt åtskilliga verkliga föremål, t. ex. träd, bänkar, kanonlavetter, skanskorgar, placeras i förgrunden, kan en förvånande illusion åstadkommas. Som panoramamålningens uppfinnare anses den irländske målaren R. Barker (rundmålning af Edinburgh, 1788). Särskilda panoramabyggnader hafva uppförts i flere stora städer; den mest bekanta torde vara den invid Champs-Élysées i Paris (1855). Panoramamålningarna pläga i regeln återgifva bekanta utsigter eller bataljer, belägringsscener o. d. Jfr Cyklorama, Diorama och Kosmorama. Upk.