Paros

Paros (nu Paro), ö inom konungariket Grekland, en af de största öarna inom Cykladernas grupp i södra delen af Arkipelagen, ligger mellan öarna Naxos i ö. och Oliaros (nu Antiparo) i v. Areal 165 qvkm. 4,578 innev. (1879). P. består till största delen af ett marmorberg, hvars högsta spets Marpessa (nu Hagios Elias) når en höjd af 771 m. öfver hafvet. Hufvudorten Parikia (fordom Paros), med något öfver 2,000 innev., ligger på vestra sidan af ön. Såsom äldsta innebyggare nämnas kreter och arkader(?), hvilka dock snart efterträddes af joniska nybyggare. Det joniska P. uppblomstrade hastigt, så att det redan i slutet af 8:de årh. f. Kr. kunde utsända en koloni till Thasos. Längre fram stod P. under Naxos' öfvervälde och slöt sig på perserkrigens tid till perserna. Kort derefter kufvades det af Athen och tillhörde sedan antalet af dess tributpliktige bundsförvandter. Någon sjelfständig rol har det sedan ej vidare spelat. Berömdt var P. i forntiden för sin rikedom på den yppersta gulhvita statymarmor och äfven såsom skalden Archilochos' födelseort. Arkeologisk, ryktbarhet har det vunnit genom den derstädes år 1627 upptäckta marmorkrönikan (Marmor parium, äfven känd under namn af Arundelska marmortaflan, se Arundel). P. bildar tillika med Naxos och Antiparo en eparki inom nomarkien Cykladerna. A. M. A.