Peisistratos

Peisistratos (Lat. Pisistratus) envåldsherskare (tyrannos) i Athen i 6:te årh. f. Kr., tillhörde Filaidernas högadliga ätt och var på mödernet beslägtad med Solon. Efter sin fader, Hippokrates, hade han ärft en ansenlig förmögenhet och var äfven rikt utrustad med personliga egenskaper, bland hvilka ärelystnad och handlingskraft i förening med smidighet, vältalighet och ett vinnande sätt voro framstående drag. I sin tidigaste ungdom hade P. tillfälle att bevittna de lidelsefulla partistrider, som före den solonska författningens införande söndersleto den attiska staten, och hvilka genom denna författning ingalunda fullständigt bilades. Han trädde i spetsen för diakrierna (det radikala, hufvudsakligen af de fattigaste medborgarna bestående partiet) och lyckades genom sin frikostighet och sitt folkvänliga uppträdande att i hög grad tillvinna sig den stora massans bevågenhet. En dag framträdde han, efter att sjelf hafva tillfogat sig några lätta sår, blödande på torget och anropade folket om skydd emot sina politiska motståndare, hvilka traktade efter hans lif. Trots den gamle Solons varningar lät menigheten dåra sig af detta grofva gyckelspel och beviljade honom en lifvakt af 50 man, med tillstånd att ytterligare öka den. Med tillhjelp af denna väpnade styrka besatte han borgen och gjorde sig till envåldsherskare (560 f. Kr.). Två gånger måste han vika för sina politiska motståndare och i utlandet tillbringa ena gången 5 och andra gången 11 år. Han lyckades dock å nyo upprätta sitt välde, hvilket han sedan behöll till sin död (527) och äfven lemnade i arf åt sina söner Hipparchos och Hippias, ofta betecknade med namnet »Peisistratiderna» (se Hipparchos). P. regerade med klokhet och hofsamhet. Solons lagar bibehöllos i alla tilllämpliga delar. Landets materiella förkofran främjades genom flere nyttiga åtgärder, och storartade byggnadsföretag gåfvo arbetsförtjenst åt de fattige, på samma gång som konst och vetenskap vid det nya furstehofvet rönte en frikostig och insigtsfull uppmuntran (genom Onomakritos lät P. samla och ordna de homeriska sångerna), och hela staten njöt ett välbehöfligt lugn efter de föregående tidernas politiska slitningar. A. M. A.