Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Petrus

Ämne: Ärkebiskopar i Uppsala och Uppsalaforntid · Svenska präster, lärda och universitetsmän

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1191–1192 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Petrus, fyra ärkebiskopar i Upsala. -- P. I, 1188--97, är mest bekant för det gåfvobref, hvarigenom han förlänade »åt de kaniker, som i Upsala kyrka göra tjenst åt Gud, all biskopstionden af Vaksala och Bälinge». Han berättas hafva sökt förmå konung Knut Eriksson till ett korståg mot sarasenerna i Heliga landet, hvarvid han sjelf skulle haft för afsigt att medfölja. Konungens död omintetgjorde dock dessa planer. -- P. II Philippi, 1332--41, son till riddaren Filip Finvidsson till Runby. Som dominikan i Sigtuna hade han blifvit prior provincialis för alla dominikankloster i de nordiska rikena, då han uppsattes på ärkebiskopsstolen. Han krönte Magnus Eriksson och hans gemål i Stockholm 1336. Mot franciskanerna uppträdde han med stränghet. -- P. III Tyrgilli l. Torkilsson, 1351--66, »herre till Farentuna», blef 1338 biskop i Linköping och konungens råd. På biskopsstolen i Linköping satt han qvar ända till 1353, emedan det dröjde så länge, innan pallium kom från Rom, antagligen på grund af långsamhet med betalningen. -- Om P. Kenicius se Kenicius. J. P.