Physalus, zool., bildar det senare af de båda underslägten, i hvilka slägtet Balaenoptera (inom fenhvalarnas familj, Balaenopteridae, och hvaldjurens ordning, Cete, bland däggdjuren) fördelas. Dithörande arter hafva mer eller mindre långsträckt kropp, ryggfenan belägen bakom eller öfver analöppningen, skallen minst två gånger längre än bred, underkäkens kronutskott mer eller mindre högt, ryggradens kotor 55--66 och barderna, åtminstone till större delen, svartaktiga eller blåsvarta, med ljusare flammor, blott undantagsvis med en ljusare hvitaktig färg öfvervägande öfver den svarta. Af detta underslägte finnas representanter i alla haf, och 15--16 arter äro mer eller mindre väl kända. Af dessa tillhöra tre Skandinaviens fauna, nämligen sillhvalen, Balaenoptera laticeps, rörhvalen, B. musculus, och jättehvalen, B. sibbaldii, hvilka beskrifvas under sina svenska benämningar. De åtskiljas genom nedanstående kännetecken:
A. Ryggfenan belägen ungefär midt öfver analöppningen och i höjd omkr. 1/24 af kroppens längd. B. laticeps.
B. Ryggfenan, åtminstone till större delen, belägen bakom analöppningen.
a. Ryggfenans höjd utgör 1/50--1/40 och bröstfenornas fria del 1/11--1/9 af kroppslängden. B. musculus.
b. Ryggfenans höjd utgör 1/140--1/94 och bröstfenornas fria del 1/8--1/7 af kroppslängden. B. sibbaldii.
C. R. S.