Pittsburgh [-börk], stad i nord-amerikanska staten Pennsylvania, på landtungan mellan floderna Alleghany och Monongahela, hvilka der flyta tillsammans och bilda Ohio. P. är icke blott näst Filadelfia Pennsylvanias största stad, utan äfven en af de vigtigaste fabriksstäderna i unionen. Broar förena den med staden Alleghany, på andra sidan floden Alleghany, och med förstaden Birmingham vid Monongahela. Staden har ett af naturen vackert läge, men den ofantliga förbrukningen af bituminösa stenkol har alldeles förstört dess utseende och förskaffat den namnet »Smoky city» (»Rökstaden»). P. och Alleghany hafva tillsammans 237 kyrkor och kapell (deraf 57 romersk-katolska, bl. a. katedralen S:t Paul, med stor kupol), ett 1819 grundlagdt universitet (Western university of Pennsylvania), två presbyterianska teologiska seminarier, ett katolskt college och tvänne colleges för qvinnor. Stadens läge vid Ohio och ännu mera närheten till de ofantliga stenkolslagren i vestra Pennsylvania äro grunden till dess blomstring. Jämte sina förstäder är P. Amerikas förnämsta fabriksort med afseende på jern, stål, glas och koppar. Alleghany county, hvars hufvudstad P. är, producerade 1883 11,5 proc. af allt tackjern i unionen och 21 proc. af valsadt jern och stål. Nämnda år funnos 16 masugnar, 32 valsverk, 20 stålverk och 91 andra jernverkstäder, sysselsättande sammanlagdt 30,000 arbetare. Närmast derefter kom glasindustrien med 75 etablissement, som sysselsatte 6,500 arbetare. Stenkols- och koksindustrien sysselsatte nära 24,000 pers. och lemnade ett utbyte af 10,5 mill. ton stenkol och koks, med ett värde af 16,6 mill. doll. Ett stort antal jernvägar utgår från staden i alla riktningar, och ingen plats i unionen ger upphof till större jernvägsfrakter än P. P:s ångbåtsflotta räknade 1883 163 fartyg om 36,850 tons (med inberäkning af pråmar 3,208 farkoster om 1,360,000 tons). Folkmängden i P. utgjorde 1810 endast 4,968 pers., men uppgick 1880 till 156,389 pers., deraf omkr. 25,000 födda i Storbritannien och Irland samt 16,000 i Tyskland. Alleghany hade s. å. 78,682 innev. -- P. uppstod omkring ett fort, som dåv. franske guvernören i Canada, Duquesne, 1753 anlade på landtungan, och som 1758 intogs af engelske generalen Forbes. Engelsmännen anlade på platsen ett nytt fäste, som uppkallades efter premierministern William Pitt d. ä. De första gatorna utstakades 1764, och 1816 blef P. stad.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pittsburgh
Ämne: Städer i Pennsylvania och Massachusetts · Orter i England, Wales och Nordamerika
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1338 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗