Pleonasm (Grek. pleonasmos), öfverflöd i uttryckssättet, bestående i hopandet af mer eller mindre liktydiga uttryck för ett och samma begrepp, t. ex. »jag såg det med mina egna ögon». Pleonasmen nyttjas ofta såsom ett retoriskt effektmedel för att göra uttrycket mera kraftfullt och målande eller för att åstadkomma största möjliga grad af tydlighet. Gamla testamentets stil är synnerligen rik på pleonasmer. Från pleonasmen skiljer sig tavtologien (Grek. tavtologia) derigenom att denna senare är ett fullkomligt intetsägande och klandervärdt hopande af alldeles liktydiga uttryck, t. ex. »den milde, blide, huldrike fursten». A. M. A.
Nordisk familjebok · första upplagan
Pleonasm
Ämne: Retoriska figurer och logiska termer · Språk, skrift och grammatik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 12 (1888), sp. 1391–1392 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗