Pollen

Pollen (Lat., damfint mjöl), frömjöl, bot., är hos växter en samling små celler, som äro de befruktande organen för växtäggen och således motsvara den hanliga säden (semen) hos djuren. I det inre af en frömjölssäck uppstå under utvecklingen stora protoplasmarika moderceller för frömjölet. I dessa celler eger en delning efter 4-talet rum, hvadan antingen frömjölskornen ursprungligen bilda geometriska tetraedrar, eller ock kornen ligga parvis och två par äro korsvis förenade, det ena på det andra. Vanligen försvinner dock bindemedlet (modercell-väggen) mellan frömjölskornen, och dessa blifva fria samt bilda ett oftast gult (undantagsvis hvitt, blåaktigt eller brunt) pulver, inneslutet inom ståndarens knapprum. Tetraed-föreningen qvarstår dock hos många ericinéer och orkidéer. Hos andra orkidéer (Orchis och Ophrydeae i allmänhet) äro dessa tetraedrar ytterligare sammanbundna till vaxartade klumpar, hvar och en motsvarande en ursprunglig modercell. Hos ytterligare andra orkidéer (Vandeae, Epidendreae, Malaxideae) förblifva alla frömjölskornen inom samma knapprum förenade till en oftast klubblik massa med en särskild fot, ett s. k. pollinium. Ett likartadt förhållande finnes hos Asclepiadeae. Hos somliga arter af Mimoseae finnas fria frömjölskorn, hos andra sammanhänga 4--8--16 o. s. v. med hvarandra. Fria frömjölskorn äro klotrunda eller ellipsoidiska celler, hvilkas inre utgöres af en tät protoplasma, vanligen rik på olja och stärkelse m. m., hvarför frömjölet lemnar en god näring åt insekter och ingår i den »fodervälling», hvarmed t. ex. biens larver uppfödas. Väggen hos en frömjölscell består af 2 lag: ett yttre, extinen, och ett inre, intinen. Det yttre är fastare och tjenar till skydd för cellen samt är försedt med tunnare punkter eller porer, genom hvilka intinen vid befruktningen uttränger i form af s. k. frömjölsslang l. pollenrör, men är för öfrigt mycket vexlande till sin beskaffenhet (försedt med taggar, kammar eller lister o. s. v.) och klibbigt, allt i ändamål att kunna lätt fastna vid en insekt, som besöker blomman, eller ock glatt, torrt och lätt, för att kunna af vinden föras från en blomma till en annan. Hos barrträden, hvilkas frömjöl är så ytterst ymnigt, är hvarje cell försedd med 2 mösslika, luftfyllda kutikulablåsor, hvarigenom detta frömjöl så mycket lättare kan förflyttas af vinden. Orkidéernas och asklepiadéernas tunga pollenmassor kunna endast genom insekters hjelp öfverföras från en blomma till en annan. Hos Zostera äro frömjölscellerna, som kringföras med vattnet, rörlika eller trådlika för att kunna veckla sig kring ett påträffadt märke, och hos Ruppia finnas båtlika frömjölsceller, hvilka flyta på vattnet. Frömjöllscellerna äro homologa med mikrosporerna hos Lycopodiaceae och Rhizocarpeae, hvilka äfven bildas liksom sporer i allmänhet, genom 4-delning. Se vidare Pollination. O. T. S.