Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Ståndare

Ämne: Blomman och Linnés sexualsystem · Växter och botanik

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 15 (1891), sp. 829 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Ståndare (Lat. stamen, af stare, stå), bot., benämnes det manliga befruktningsorganet (hanorganet) i en blomma. En ståndares vigtigaste del är »knappen» (anthera, ståndareknappen), som innesluter det befruktande frömjölet. Efter regeln är denna knapp uppburen af en »sträng» (filamentum, ståndaresträng), som oftast är trådlik, men äfven kan vara platt och då mer eller mindre bladlik. Strängen kan ock alldeles saknas. Ståndareknappen kan, såsom hos orkidéerna, vara sammanvuxen med pistillen till en s. k. könpelare. Hos en del växter äro ståndaresträngarna förenade med hvarandra i ett sammanhängande knippe (kl. Monadelphia L.) eller fördelade i 2, 3 eller flere knippen (kl. Diadelphia och Polyadelphia L.). I kl. Syngenesia L. äro ståndareknapparna sammanvuxna med hvarandra till ett rör omkring pistillens stift. Ståndaren är en omgestaltning (metamorfos) af bladet. Man har jämfört knappen med bladskifvan och strängen med bladskaftet. Jfr Pollen och Pollination. O. T. S.