Polyborini

Polyborini, falkgamar, zool., bilda en underfamilj inom de falkartade foglarnas familj (Falconidae), roffoglarnas ordning (Accipitres) och foglarnas klass. Örontofsar och borstlika fjädrar under hakan äfvensom tänder i öfverkäkens kant saknas. Tyglarna äro borstbetäckta. Vingarna räcka utom midten af stjerten, som är rundad. Tarserna äro nakna och hafva framtill nätlikt fördelad hud. Yttertån är icke vändbar, och baktåns klo är lika stor som mellantåns. Dithörande foglar hålla sig med förkärlek i menniskans granskap till och med vid och mellan boningshusen, förtära allt ätbart, som de komma öfver, äfven frukter, blifva skadliga genom att de bortröfva smärre husdjur, men göra äfven nytta, i det att de äta döda djur och allahanda afskräden. Falkgamarnas lynne synes vara en blandning af oförarglighet och fräckhet, sällskaplighet och ofördragsamhet. Särskildt blifva de obehagliga genom sitt ofta upprepade genomträngande skri. På marken röra de sig utan svårighet, med afmätta steg, och deras flygt kan vara snabb. -- Falkgamslägtet, Polyborvis, har tjock näbb, näsborrarna högt belägna och snedställda samt tämligen höga ben. Caranchon, P. tharus, är ofvan svartbrun, med hvita tvärstrimmor. Fjädrarna på hufvudets öfre och bakre del kunna resas upp till en tofs och äro brunsvarta. Längden stiger till 70 cm. Arten är hemma i Brasilien och angränsande land. Hannen och honan hålla sig troget till hvarandra året om. Då dessa foglar skrika, lägga de (åtminstone hannen) hufvudet tillbaka mot ryggen. C. R. S.