Ponte

Ponte, da, italiensk målareslägt, äfven kallad Bassano, från Bassano i det venezianska området. Jacopo da P., f. 1510, d. 1592, son af målaren Francesco da P. d. ä., var grundläggare af det framställningssätt, som kännetecknar familjen Bassano, d. v. s. en lust för djur- och landskapsmålning, som påminner om nederländarna, men dock egentligen icke vågar framträda utan medelst förevändning af en biblisk händelse, ehuru dennas betydelse alldeles försvinner i framställningen af landskapet och de bifigurer, som han tog från sin hemort, och bland hvilka djuren ofta utgjorde hufvudparten. Egendomligt är också, att han ofta gömde de handlande personernas fötter bakom dessa. Någon gång möter man rent landtliga scener af honom, såsom vinskördar och årstidsbilder (i Madrid, Louvre och Florens' gallerier). Oftast förekomma likväl bibliska ämnen, som gifva anledning till införande af djur (såsom Paradiset, Noaks ark), scener ur patriarkernas nomadlif, ur Moses lif, herdarnas tillbedjan m. m. Sådana bilder finnas på många håll, i Florens, Madrid, Dresden, och ett flertal i Venezia. Sveriges Nationalmuseum eger af honom 6 taflor, bland dem en Köksscen och en framställning af Bröllopet i Kana. -- Jacopo hade fyra söner, som äfvenledes voro målare. Af dessa voro Francesco da P. (f. 1549, d. 1597) och Leandro da P. (f. 1558, d. 1623) verksamma i Venezia. Francesco, som stod fadern närmast, målade landtliga ämnen utan religiöst innehåll, men också altartaflor, såsom Kristi himmelsfärd (i S. Luigi de' Francesi, Rom), och historiebilder, såsom Paduas intagande. Leandro, kallad »il Cavaliere», var sjelfständigare samt målade äfven mytologiska ämnen, utsigter och porträtt i en ljusare och klarare ton än de öfrige medlemmarna af familjen. C. R. N.