Ponzaöarna, en i Tyrrhenska hafvet utanför Gaëtabukten belägen ögrupp, af de gamle kallad Pontiae insulae och derför, eller emedan den ligger i närheten af Pontinska träsken, nu äfven benämnd Pontinska öarna. De äro af vulkaniskt ursprung, nästan endast nakna klippor, som på grund af sin porösa substans äro utsatta för hafvets förstörande inverkan, och endast till en mindre del odlade. Största ön är Ponza (Lat. Pontia), 6 km. lång, men endast 500 m. bred, hvilken jämte den sydligare Ventotene (Lat. Pandataria) under romerska kejsaretiden var en förvisningsort, dit äfven medlemmar af det kejserliga huset skickades. Öfriga större öar äro Palmarola (Lat. Palmaria) och Zannone (Lat. Sinonia). Öarna höra till prov. Caserta (Ventotene till Napoli) och hade 1881 3,779 innev.
Nordisk familjebok · första upplagan
Ponzaöarna
Ämne: Öar och ögrupper · Geografi: öar, kuster, Afrika och Indien
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 8 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗