Potentilla

Potentilla Hall., fingerört, bot., ett växtslägte, hörande till nat. fam. Senticosae L. (Rosaceae, Potentilleae Juss.), kl. Icosandria L. Bland detta slägtes arter äro de flesta örtlika, men hit hör äfven en buske, P. fruticosa, »ölandstoken». Bladen äro spiralställda, fingerlika eller parbladigt delade. Blommorna, som oftast äro gula, sitta knippevis eller ensamma. Fodret är regelbundet 5- (hos tormentilla 4-) flikigt och försedt med ett 5- (4-) bladigt ytterfoder. Kronblad 5 (--4). Ståndare många, fria, fästa på fodret. Frukten består af en mängd kar-peller, fästa på en liten, konvex, torr, icke lossnande fruktbotten. Till svenska floran höra 13 (14) arter, af hvilka en, P. rupestris L., ensam har hvita blommor; alla de andra hafva gula. Allmänna äro arterna P. anserina L., med krypande stjelk och mångpariga, i synnerhet under silfverhvitt silkeshåriga blad, P. reptans L., med långt krypande stjelk och femfingrade blad, P. argentea, »femfingerört», »silfverfingerört», som har upprätt stjelk och de femfingrade bladen under hvitludna, samt P. verna L. (P. macalata Pourr.), med vanligen rödaktfg stjelk, jämte blomskaften korthårig. P. tormentilla lemnar drogen blodrot. Flere Potentilla-arter hafva förr varit använda i medicinen såsom adstringerande medel. O. T. S.