Prick

Prick, mindre sjömärke till utvisande af en farleds riktning. Prickarna äro antingen fasta eller flytande. Fasta prickar äro vanligen starka jernstänger, fastsatta i klippor, under eller öfver vattenytan, och försedda med en åt farleden pekande arm. Andra s. k. fasta prickar utgöras endast af trädgrenar o. d., nedstuckna i bottnen. Sådana förekomma ofta i de grunda farvattnen vid Danmarks och norra Tysklands kuster. De flytande prickarna äro de i Sverige vanligaste och äro antingen slätprickar, släta stänger, svartmålade närmast öfver och under vattenytan, för öfrigt omålade, eller qvastprickar, rödmålade och försedda med en eller flere qvastar såsom topptecken, eller ock kryssprickar, hvilka äro försedda med en kort tvärslå samt målade med svarta och röda bälten. Slätprickar utsättas vid södra och vestra sidorna af farleden, qvastprickar vid norra och östra sidorna, kryssprickar på eller vid grund midt i farleden. De flytande prickarna böra vara så stora, att de nå omkr. 3 m. öfver vattenytan, samt förankras på samma sätt som bojar. De böra, så vidt möjligt är, stå rätt upp och ned i vattnet, och för att göra dem mera »bäriga», d. v. s. på det de må lättare flyta i denna ställning, förses de vid vattenbrynet med påspikade klotsar. I de svenska farvattnen finnas f. n. (1889) omkr. 4,000 dylika prickar. Större prickar, försedda med ballonger eller andra dylika topptecken, kallas remmare. Se vidare Utprickningssystem. A. G.