Profår (T. probejahr) kallas i Sverige och några andra land den tid, under hvilken de, som ämna blifva lärare vid allmänna läroverk (elementarläroverk), söka att genom deltagande i undervisningen vid ett sådant m. m. vinna den dertill behöfliga särskilda utbildning. De, som sålunda äro sysselsatta med profårets genomgående, kallas i Sverige lärarekandidater. -- Redan 1826 inrättades profåret i Preussen, sedermera i andra tyska land. Det genomgås der enligt regeln endast vid gymnasier och fullständiga realskolor, men är ej bundet vid några vissa sådana. Endast två kandidater få samtidigt vara sysselsatta vid samma läroverk. Profåret kan ersättas af genomgåendet af något för lärares utbildning afsedt seminarium. -- I Sverige inrättades profåret genom k. kung. d. 12 Maj 1865, då vissa föreskrifter rörande detta ämne infördes i läroverksstadgan. Profåret kunde enligt dessa föreskrifter genomgås vid hvilket högre elementarläroverk som hälst, sedan lärarekandidaten efter ansökan erhållit hänvisning af chefen för Ecklesiastik-departementet. Dessa föreskrifter voro gällande t. o. m. läsearet 1874--75. Under denna tid meddelades hänvisning till 23 läroverk och genomgicks profåret af omk. 200 lärarekandidater, bland hvilka dock omkr. två tredjedelar genomgingo profåret vid läroverken i Stockholm, Upsala och Lund. Vid 1874 års riksdag föreslog K. M:t inrättandet af en pedagogisk undervisningsanstalt för elementarlärare. Riksdagen fann sig likväl icke kunna godkänna förslaget, utan ansåg det vara lämpligast, om den praktiska delen af lärarebildningen, i hufvudsaklig öfverensstämmelse med komiténs för revision af läroverksstadgan d. 23 Juli 1872 afgifna förslag, anordnades vid de befintliga undervisningsanstalterna och således den begynnelse till inrättning för lärarebildnings meddelande, som redan förefunnes i det föreskrifna profåret, ytterligare utvecklades, samt beviljade de medel, som erfordrades under förutsättning att sådana anordningar skulle vidtagas sannolikt vid fem särskilda läroverk, då högst åtta lärarekandidater skulle utbildas vid hvarje. I den k. kung. angående profåret, som sedermera utfärdades d. 16 Juni 1875, föreskrefs bl. a.: att rättighet att genomgå profår tillkommer dem, som vid universitetet aflagt de för vinnande af behörighet till lärarebefattning vid statens elementarläroverk föreskrifna examina; att den, som önskar genomgå profår, skall i sin ansökan uppgifva tre läroämnen, i hvilka han önskar aflägga prof såsom lärarekandidat; att profåret utgöres af två omedelbart på hvarandra följande läseterminer och inbegriper två samtidigt fortlöpande kurser, en praktisk och en teoretisk; samt att den praktiska kursen innefattar såväl åhörande af undervisningen på läroverkets olika stadier, som äfven meddelande af undervisning dels till öfning, dels till prof. Genom k. kung. af d. 30 Dec. 1880 har den första af här ofvan intagna punkter erhållit det tillägg, att filos. kandidat är berättigad genomgå profår, äfven om den af honom undergångna examen endast i förening med ännu icke aflagda ytterligare kunskapsprof medför behörighet till läraretjenst vid allmänt läroverk. -- Under läseåren 1875--76 t. o. m. 1878--79 voro profårskurser anordnade vid Stockholms gymnasium i förening med Maria och Ladugårdslands femklassiga läroverk samt vid läroverken i Upsala, Lund och Kalmar; under läsearet 1879--80 vid Stockholms gymnasium i förening med Ladugårdslands läroverk, via Stockholms Södra latinläroverk samt vid läroverken i Upsala och Lund; fr. o. m. läsearet 1880--81 i Stockholm vid Norra latinläroverket, Södra d:o och Realläroverket samt vid läroverken i Upsala och Lund. Ända till läsearet 1881--82 kunde alla anmälde erhålla hänvisning, och afslutades under denna tid -- d. v. s. från och med höstterminen 1875 till och med vårterminen 1881 -- profåret nöjaktigt af 174 lärarekandidater. Fr. o. m. höstterminen 1881 har städse antalet anmälde varit så stort, att ej alla kunnat erhålla hänvisning. Likväl hafva för hvarje termin i allmänhet så många erhållit hänvisning, att antalet vid hvart och ett af de fem läroverken, då de från föregående termin qvarvarande inräknas, utgjort 10. Bland dem, som genomgått profår, äro äfven 2 qvinnor; båda enligt 1875 års förordning. -- I de bland »Bidrag till Sveriges officiela statistik» af Ecklesiastikdepartementet utgifna berättelserna »Om statens allmänna läroverk för gossar» är ett särskildt kapitel egnadt åt »Lärarekandidater». S. N.
Nordisk familjebok · första upplagan
Profår
Ämne: Skolor, skolväsen och skolbegrepp · Skolor, universitet och Uppsalalärda
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 290–292 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗