Protozoa (af Grek. protos, den förste, och zoon, djur), urdjur, zool., kallas de lägst stående djuriska organismerna, bildande den första typen eller den första klassen i djurverldens system, framstäldt, såsom numera är vanligt, i uppåtstigande ordning efter utvecklingens olika grad. Urdjuren hafva ringa storlek och enkel byggnad, sakna särskilda af celler och väfnader sammansatta organ samt hafva öfvervägande könlös fortplantning. Gränsen mellan urdjuren och de till protist-riket (se. d. o.) numera förda lefvande varelserna är i många fall svår att uppdraga. Till urdjuren fördes icke länge sedan Schizomycetes, eller klyfsvamparna (bakterierna), och Myxomycetes, eller slemsvamparna, hvilka numera med rätta antingen räknas till protofyterna eller inordnas i protistriket. Urdjuren bestå ofta af endast en naken protoplasmaklump, såsom Amoeba (se d. o.); eller ock är denna protoplasma omgifven af ett ofta prydligt bygdt skal, såsom hos foraminifererna, en afdelning af Rhizopoda (se d. o.). Den 2:dra afdelningen bland urdjuren bildas af infusorierna (se d. o.). O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Protozoa
Ämne: Allmän zoologi och lägre djur · Djurriket (zoologi, husdjur och djursläkten)
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 338 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗