Pungråttslägtet

Pungråttslägtet, Didelphys, zool., hör till ordningen pungråttor (se ofvan). Alla tårna äro fria. Af de främre är den mellersta längst; de bakre äro starkare och bära (med undantag af den innersta) klor. Svansen är fjällbetäckt, vid roten tätt, annars glest hårbetäckt. Honan har fullständig eller ofullständig pung. Dithörande talrika arter äro hemma i Syd- och Nord-Amerika, lefva i skogstrakter och klättra i träden. Virginiska pungråttan l. opussum, D. virginiana, är hvitaktig med bruna hårspetsar och inblandade, helt hvita hår. Hufvudet är gulhvitaktigt, med en mörk fläck kring ögonen, och benen mörka. Kroppens längd utgör 46 och svansens 36 cm. Honan har fullständig pung. Arten är hemma i Nord-Amerikas förenta stater, der hon, mestadels nattetid och ensam, smyger omkring i skogarna. Hon är synnerligen rofgirig och högligen lysten efter blod. I hönsgårdarna anställer hon stor skada och förföljes derför skoningslöst. På marken rör opussum sig mera långsamt, i träden deremot långt fortare och säkrare. - Krabbpungråttan, D. cancrivora, är svartbrun, med fällen smutsigt gulhvit vid roten, undertill brungul till gulhvitaktig. Öfver öronen löper ett gulaktigt band; hufvudet är för öfrigt svartbrunt, med svarta öron. Tassarna och svansen äro svarta (den senare med hvitaktig spets). Honan har pung. Arten är utbredd öfver Brasilien och Guyana, lefver i träd och kommer blott för att söka byte ned på marken. Hon lefver af smärre däggdjur och foglar, ägg, groddjur och insekter samt tycker särdeles om krabbor. -- Om Aeneasråttan se d. o. C. R. S.