Pyrheliometer (af Grek. pyr, eld, helios, sol, och metron, mått), fys., meteor., ett af Pouillet uppfunnet instrument (en aktinometer, se d. o.) för uppmätning af mängden af det solvärme, som på en viss tid, t. ex. en minut, träffar jordytan. Ett platt cylindriskt kärl (se fig.),
hvars öfre yta är öfverdragen med kimrök, fylles med vatten. Denna reservoar är fäst vid ett metallrör. Förmedelst en i rörets nedre ände anbragt knapp kan röret jämte reservoaren vridas omkring sin egen axel och derigenom vattnet omröras, så att det erhåller samma temperatur i alla delar af kärlet. Temperaturen afläses på en termometer, som är så insatt i instrumentet, att kulan befinner sig i reservoarens midt och termometerröret inneslutes af metallröret. Vid observationen riktas instrumentet mot solen så, att solstrålarna falla vinkelrätt mot den svärtade ytan. Då detta inträffar, täckes en i instrumentets nedre del parallelt med kärlets botten anbringad skärm nätt och jämt af den skugga reservoaren kastar. Observationen tillgår nu så, att man först beskuggar instrumentet med en skärm och iakttager temperaturen för hvarje minut under 5 minuters tid, derefter borttager skärmen och låter solen under de 5 följande minuterna fritt skina på kärlet, medan man kringvrider detsamma och för hvarje af dessa minuter afläser termometern. Efter förloppet af denna tid beskuggar man å nyo instrumentet och observerar temperaturen på samma tidsintervall. Ur dessa observationer kan den från solen ankommande värmemängden beräknas. -- Pouillet har efter samma princip konstruerat äfven en annan aktinometer, hvilken han benämner linspyrheliometer. I densamma uppfångas solstrålarna af en konvergerande lins, innan de träffa reservoaren, hvilken är mycket rymligare än i den vanliga pyrheliometern. och hvars öfre svärtade yta har en konkav form. Med linspyrheliometern kunna observationer anställas äfven i blåsväder, då den vanliga pyrheliometern är obrukbar. R. R.