Qvarter

Qvarter (af Fr. quartier, fjerdedel). 1. Äldre längdmått = 1/4 aln = 6 verktum = 5 decimalt. = 14,8 cm. -- 2. Äldre rymdmått = 1/8 kanna = 1/4 stop = 0,33 1. (I dessa båda betydelser uttalas ordet qvarter äfven med tonvigt på första stafvelsen.) -- 3. Astron., de faser eller former, som vår måne företer, då den, från jorden sedt, befinner sig på ett vinkelafstånd af 90° från solen. Vid dessa tillfällen synes månen såsom en half skifva, på ena sidan begränsad af en rät linie. Från nymåne (dennes kalendertecken är [tecken]), då månen har formen af en smal skära, öfvergår den till första qvarteret ([tecken]) under loppet af ungefär sju dagar. Månen är då i tilltagande och går upp efter solen på morgonen samt synes efter solens nedgång under nattens förra halft. Efter att hafva passerat fullmåne l. nedan ([tecken]) öfvergår deri efter ungefär sju dagar i sista qvarteret ([tecken]). Den är då i aftagande, går upp före solen och synes under senare delen af natten. -- 4. Fyrkantigt trädgårdsland; mindre afdelning af en stad, vanligen begränsad af fyra gator (»fjerding»; jfr Fjerdingen såsom namn på en större, många qvarter omfattande stadsdel i Upsala); deraf sedermera betydelsen tillfällig bostad, härberge (i synnerhet för krigsmän). -- 5. Krigsv. a) Qvarter l. qvarterförläggning kallas anordnandet af en trupps hvila, då denna eger rum under tak. I fredstid benämnes detta förläggningssätt vanligen inqvartering (se d. o.), hvadan qvarterförläggningen afser kriget (inqvartering under fredsöfningar förekommer icke i Sverige). Man skiljer mellan vidsträckta qvarter l. kantoneringsqvarter, hvarvid hvarje man bör erhålla sängplats och hvarje häst stallrum, samt trånga qvarter, då man endast begär, att folk och hästar skola komma under tak äfven med begagnande af uthus. Räcka byggnaderna icke ens härtill, kan man förlägga trupperna i qvarterläger, då så stor del som möjligt förlägges i trånga qvarter och återstoden bivackerar -- det vanligaste förläggningssättet under pågående rörelser. Om truppen med befäl hvilar fullt klädd och beredd att genast utrycka, kallas qvarteret larmqvarter; detta slag förekommer mycket ofta vid förposttjensten. Under föregående århundradens krig förlades trupperna under de långa uppehållen i rörelserna i vinterqvarter, hvilka vanligen voro vidsträckta. -- b) Ombord å örlogsfartyg indelas officerare, underofficerare och kadetter i och för vakttjenstgöringen i qvarter, vanligtvis tre eller fyra, någon gång flere. Af de vaktgörande officerarna placeras den äldste på första qvarteret o. s. v. i ordningsföljd. Den äldste officeren på hvarje qvarter kallas qvarterchef och har såsom sådan ansvar för vakten samt sköter manövern m. m. under den tid han är vakthafvande officer, vanligtvis fyra timmar i sänder. De vaktgörande af folket indelas deremot blott i två delar, som få namn af styrbords och babords vakt. -- c) Att gifva qvarter var förr (i Fr. ännu: donner l. faire quartier) liktydigt med att »gifva pardon», d. v. s. icke döda en besegrad fiende. 3. K. B. 5. C. O. N. R. N.