Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Qvarts

Ämne: Enskilda mineral och ädelstenar · Mineral, bergarter och geologi

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 576–577 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Qvarts, miner., är en af de allmännaste stenarter, ty den icke blott ingår såsom bergartbildande mineral i en stor del af jordskorpans primära bergarter, utan uppträder äfven tämligen oblandad i qvartsit, sandsten, qvartssand och på mineralgångar. Den iakttogs ock redan i gamla tider, då dess regelbundna form ofta väckte uppmärksamhet. Den kallades af Theofrastos krystallos samt af Plinius crystallus och crystallus montanus, med hvilka namn den genomskinliga, kristalliserade qvartsen, som nu i dagligt tal kallas bergkristall, benämndes. Namnet qvarts (T. quarz) kom i bruk redan hos medeltidens bergsmän, som dermed betecknade de på malmgångarna förekommande olika färgvarieteter och arter. Under namnet qvarts innefattas enligt nutidens mineralogiska nomenklatur såväl de kristalliserade som de mer eller mindre tydligt kristalliniska varieteterna tillika med de massor, som uppträda såsom bergarter. Qvartsen består af kiselsyra eller siliciumdioxid, SiO2, motsvarande 46,7 Si och 53,3 O samt har egentl. vigt = 2,5--2,8 och hårdhet = 7. Den har glasglans, i brottet fettglans och är genomskinlig i alla grader, alltefter sin renhet. Brottet är ojämnt till splittrigt. Qvartsen kristalliserar hexagonalt i en mångfald af former tillhörande den romboedriska och trapezoedriskt-tetartoedriska afdelningen; kristallernas form är dock oftast prismatisk, med pyramidal eller romboedrisk afslutning. I optiskt hänseende är qvartsen enaxig och positiv med svag dubbelbrytning. Vinkelrätt mot den optiska axeln slipade qvartsplattor visa i jämförelse med andra dubbelbrytande och på samma sätt slipade skifvor egendomliga förhållanden, när de undersökas i polarisationsapparaten. Då det infallande ljuset är hvitt, synes nämligen synfältet lifligt färgadt, och dess färg vexlar, när analysören kringvrides. Orsakerna till detta fenomen äro qvartsens egenskap att vrida polarisationsplanet och denna vridnings olika storlek för olika färger. Äfven de interferensfigu-rer, som framträda, när vinkelrätt mot axeln slipade dubbelbrytande kristaller betraktas i turmalintången, äro helt olika för qvarts (bergkristall) och andra dubbelbrytande ämnen. -- Qvartsplattor hafva en vidsträckt användning vid undersökningar inom den högre optiken. De ingå såsom beståndsdel i flere optiska apparater och lämpa sig särskildt till konstruktionen af polariskop, bland hvilka Aragos polariskop, sammansatt af tvänne vid sidan af hvarandra placerade qvartsplattor, den ena höger- och den andra venster vridande, intager ett framstående rum. -- För blåsröret är qvartsen osmältbar samt löses ej af andra syror än fluorvätesyra och, med svårighet, af kalilut. I knallgaslågan smälter den till en amorf massa, som har en eg. v. = 2,2. Med soda sammansmälter den under kokning till en klar perla. -- Qvartsens olika varieteter hänföras till följande afdelningar. 1. Kristalliserade varieteter: bergkristall, röktopas, citrin, ametist o. s. v., hvilka alla räknas till halfädelstenarna och användas till smycken och prydnadsföremål (se Bergkristall). -- 2. Fanerokristalliniska varieteter: a) vanlig qvarts (kattflinta) är det allmännaste af alla mineral och förekommer ofta kristalliserad, stundom i efterkristaller efter andra mineral, i korniga och täta aggregat, såsom rullstenar, sand och sandsten, b) Rosenqvarts, derb, rosenröd, från Arendal i Norge, Tammela (Finland) och från Sibirien, c) Mjölkqvarts, derb, mjölkhvit, halfgenomskinlig, från flere ställen i Sverige. d) Avanturinqvarts, gulröd eller brun, genomdragen af fina sprickor och genomsatt af små mineralpartiklar, hvilket gör, att den bryter ljuset, så att ett skimrande sken uppkommer. Den användes till smycken samt förekommer i Spanien, Steiermark och Ural. e) Den blå safirqvartsen, från Golling, innesluter trådar af krokodylit. f) Prasem (se d. o.), g) Trådig qvarts, som erhållit sin textur från tradig gips eller kalk och förekommer såsom sprickfyllnad. h) Jernkisel, en med jernglans fint genomdragen, ogenomskinlig qvarts, af rödbrun till svartbrun färg. Då den tillika upptagit andra ämnen, står den på öfvergången till jaspis. Mest bekant är jernkisel från Långban, af hvilken prydliga askar, dosor o. dyl. tillverkats. -- 3. Kryptokristalliniska och förorenade qvartsvarieteter. Se Jaspis. -- Följande qvartsvarieteter uppträda såsom bergarter: qvartsit, hornsten och kiselskiffer (se d. o.).

Qvartsen är ett mycket vigtigt och användbart mineral, då den i de flesta trakter utgör hufvudmassan af jordskorpans lösa beståndsdelar och såsom sand spelar en stor rol vid vattnets cirkulation. Såsom sandsten är qvartsen användbar till slip- och byggnadssten; qvartssand begagnas för murbruk, formsand samt slipoch skurmaterial. De renare qvarts-arterna användas i glasfabrikation, till vattenglas, eldfast tegel, masugnsställ och vällugnsbottnar, hvarjämte de färgade, rena qvartssorterna förarbetas till prydnadsföremål, husgerådsartiklar o. s. v. Ant. Sj.