Read Runeberg

Nordisk familjebok · första upplagan

Råda

Ämne: Svenska socknar, härader och tingslag · Svenska socknar, härader och kyrklig indelning

Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 14 (1890), sp. 182–183 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗

Råda. 1. Socken i Göteborgs och Bohus län, Askims härad. Areal 3,112 har. 1,258 innev. (1888). Annex till Fässberg, Göteborgs stift, Domprosteriets Södra kontrakt. -- 2. Socken i Skaraborgs län, Kållands härad. Areal 2,742 har. 1,072 innev. (1888). R. bildar med Kållands-Åsaka och Mellby ett regalt pastorat af 1:sta kl., Skara stift, Kållands kontrakt. -- 3. Norra R., socken i Värmlands län, Elfdals härad. Areal 57,233 har. 7,129 innev. (1888). Annex till Eks härad, Karlstads stift, Elfdals kontrakt. -- 4. Södra R., socken i Värmlands län, Visnums härad. Areal omkr. 5,000 har. 1,487 innev. (1888). Annex i Karlstads stift, Visnums kontrakt, till Amnehärad, Skara stift, Norra Vadsbo kontrakt. -- Södra Råda (»Amnehärads Råda») kyrka är märklig såsom en af de bäst bibehållna medeltida träkyrkorna i Sverige. Den består af ett nästan qvadratiskt långhus med ett i öster derom tillbygdt, något lägre och likaledes fyrsidigt kor. Både långhuset och koret äro uppförda af kanthugget furutimmer, klädt med huggen spån, samt försedda med högt kroppåstak. Den inre betäckningen utgöres af ett hvalf af bräder, hvars sköldbågar i ö. och v. visa den s. k. klöfverbladsformen (jfr Båge, Hvalf), en för den senare skiftningen af den romanska stilen (öfvergångsstilen) karakteristisk form. Dessa hvalf äro, liksom ursprungligen äfven väggarna, prydda med ornamentala och figurala målningar af ej ringa konstvärde och vexlande innehåll, radvis ordnade i fält eller medaljonger. I koret, som bär årtalet 1323, äro sålunda framställda bilder af profeter och apostlar under arkader samt figurrika scener ur jungfru Marias lefnadssaga. I långhuset finnes en mängd bilder af bibliskt innehåll, bl. a. ur den förlorade sonens historia. Kyrkan, som numera icke nyttjas för gudstjenst, eges af Vitt. hist. o. ant. akad. En beskrifning af kyrkan är lemnad af B. E. Hildebrand i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl. (21:sta delen, 1857); afbildningar finnas i Mandelgrens »Monuments scandinaves du moyen âge».