Raphanus

Raphanus L., bot., ett slägte af tämligen högväxta örter, hörande till nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia L. Bladen äro lyrformigt parflikade. Blommorna äro gula hos den vilda R. Raphanistrum L., men blekt violetta hos den odlade R. sativus L. Frukten är en ledad skida, hvars enfröiga rum hos den förstnämnda arten vid mognaden brista från hvarandra, emedan de äro afsnörade med djupa inskärningar, hvilka hos den senare äro helt grunda inbuktningar å den långa, randade, uppsvällda skidan, som icke brister af i ledstyckena. R. Raphanistrum är ett ogräs i åkrar här och der från Skåne upp till Ångermanland och Jämtland. Fröna af denna växt, »rocka», »krampfrö», hvilka kunna vara inblandade i den säd, som användes till bröd, ansågos på Linnés tid vara orsaken till den med svår kramp förenade »dragsjukan», hvarför denna sjukdom af Linné benämndes raphania. Man vet nu, att »dragsjukan» förorsakas af mjöldryga (se d. o.). Af R. sativus L. har odlingen frambragt två, hvad rötterna beträffar, vidt skilda former: rättikan, med stor, grof, långsträckt eller rundad, vanligen svart »rot» (som egentligen icke är sjelfva roten, utan den uppsvällda hypokotyla stjelkdelen) och rädisan (båda namnen af Lat. radix, gen. radicis, rot), hvars uppsvällda, köttiga del är helt liten, rundad, konisk eller aflång, röd eller hvitaktig (R. Raphanistrum radicula L.). Af hvartdera slaget hafva under odlingen flere varieteter uppkommit. Både rättikan och rädisan hafva en skarp, om senap erinrande smak och användas såsom aptitretande å smörgåsbordet. Rättikans saft, med deri upplöst bröstsocker, är ett folkmedel mot kikhosta. O. T. S.