Rår

Rår, sjöv., de på förkant af master och stänger horisontalt hängande rundhult, byggda af trä eller jern, hvilka tjena att sprida råseglen. För detta ändamål är seglets öfverkant (råliket) fäst till rån, dels genom nockbenslar (vid ändarna), dels genom råband, hvilka, trädda genom sydda hål i seglet, knopas om rålejdaren l. jäckstaget (se d. o.). Seglets nedre hörn uthalas (skotas) till den nedanför varande råns ändar (ranockarna) eller (såsom på underseglen) till skeppssidan. Rår kallas äfven de smärre bommar, som äro fastlitsade till öfverkanten af vissa flygande segel (ledsegel, toppsegel m. fl.) och samtidigt med dem upphissas. I sned ställning vid masten hängande rundhult benämnas allmänt sprin. De olika rårnas namn träffas å art. Tackling. -- Att »springa rå» var ett förr i tiden, i synnerhet på holländska krigsskepp, mycket brukadt straff för matroser, som svårt förbrutit sig i tjensten. Kring delinqventens midja fastgjordes ett tåg, som var ledt ned i vattnet på fartygets ena sida och upp igen på den andra. Han tvangs derefter att, med vigter kring benen, hoppa från storrånocken, drogs snabbt under kölen och upphalades på motsatta sidan till råns höjd. Vid skärpt straff, som skulle gälla lika med dödsstraff, spändes tåget stramt utefter skeppets sidor, så att den straffades hufvud och lemmar krossades mot kölen. Straffen att »springa rå» och »dragas under kölen» hafva förekommit äfven på svenska krigsfartyg (se t. ex. K. M:ts Sjöartiklar af d. 2 Maj, 1685). R. N.