Réunion

Réunion [re-yniå'ng], före franska revolutionen och under åren 1815--48 kallad Ile de Bourbon, under första kejsaredömet Ile Bonaparte, ö i Indiska oceanen ö. om Madagaskar, under 21° s. br. och 53° 10' ö. lgd, tillhör Frankrike och betraktas som en af dess vigtigaste kolonier. Areal 2,512 qvkm. R. är en vulkanisk ö, till formen en ellips, hvars storaxel har en längd af 71 km. och mindre axel 50 km. Tvänne eruptionscentra tyckas hafva bildats, i n. Piton des Neiges (3,069 m.), en nu slocknad vulkan, och i s. Piton de la Fournaise (2,625 m.), äfven kallad Le Volcan, emedan den ännu är i verksamhet och genom sina lavaströmmar förvandlat omgifningen till en ödemark (Pays brûlé). Mellan dessa båda ligger en af kammar och branter afbruten högslätt, Plaine des Caffres, af omkr. 1,500 m. höjd, hvilken delar ön i tvänne naturliga afdelningar, vindsidan i n. ö. och läsidan i s. v. En alldeles egendomlig företeelse bilda de ofantliga, upptill kittelformiga, mot hafssidan öppna dalar (cirques): Salazie, Rivière des Galets och Cilaos, som bildats omkring Piton des Neiges och som omgifvas af höga, nästan lodräta väggar. Från dessa nedströmma under regntiden otaliga bäckar, som förena sig till åarna Rivière du Mât, R. des Galets och R. de S:t Etienne. Dessutom nedströmma från bergen flere andra åar, men ingen är segelbar. Varma mineralkällor finnas på flere ställen af ön. Vid Source de la Salazie, med en värmegrad af 32° C., på 872 m. höjd, finnes ett militärhospital och flere villor. Det från kusten amfiteatraliskt uppstigande, rikt vattnade landet är ytterst bördigt och väl odladt, och dess afkastning har ökats utomordentligt genom användning af guanogödning. Klimatet är ganska smidt i jämförelse med andra trakters på samma breddgrad. Årstemperaturen vid S:t Denis på norra kusten är 24,3° C. (26° under den regniga årstiden, Nov.--April, 22,5° under den torra årstiden). På vestra sidan af ön är temperaturen något högre. I medeltal faller omkr. 1,150 mm. regn under året. Orkaner hemsöka ofta ön, företrädesvis under regntiden, och anställa fruktansvärd skada på plantagerna. Medan ännu i början af 19:de årh. endast en knappt 6 km. bred kustremsa var odlad, har kulturen nu framträngt till berglandet och upptager omkr. 46 proc. af hela ön. Alla södra Europas, de asiatiska öarnas och Arabiens produkter kunna alstras på ön, men företrädesvis har man i detta årh. slagit sig på odlingen af sockerröret (infördt 1711), åt hvilket egnas större areal än åt öfriga kulturväxter tillsammans, och som lemnar omkr. 35,000 ton socker och 30,000 hl. sirap. I 18:de årh. intogo kaffe (infördt från Arabien 1715) och kryddnejlikor första platsen, men dessa odlas nu i mycket ringa skala. Vanilj (införd 1818), ehuru odlad på endast 600 har, lemnar stundom en afkastning af 1 mill. kr. Ön producerar potates, bönor, batater och jams m. fl. näringsväxter, men befolkningens vigtigaste födoämne är ris, som införes från Indien och Madagaskar. Öns export hade 1886 ett värde af 13,3 mill. fr. och import 28,1 mill. Folkmängden uppgick 1886 till 175,271 pers., deraf 65,000 pers. äro jordbruksarbetare, införde från Indien, Kina och Afrika i st. f. de forna negerslafvarna, hvilka (till antalet omkr. 20,000) frigåfvos 1846 och 1848. Knappt 30,000 äro hvita. Den fullständiga bristen på naturliga hamnar har utgjort ett stort hinder för öns kommersiella utveckling. Efter 1848 har vid Pointe des Galets på nordvestra kusten en konstgjord hamn anlagts, som kan rymma 40 fartyg. Derifrån utgå jernvägar (26 km.) längs kusten åt ömse sidor, till S:t Benoit på östra och S:t Pierre på vestra sidan, der äfven hamn bygges. Ön är delad i två arrondissement: arrondissement du Vent (hufvudstad S:t Denis, som tillika är hela öns hufvudstad) och arr. Sous-le-vent (hufvudstad S:t Paul), representeras i franska nationalförsamlingen af 1 senator och 2 deputerade samt styres af en guvernör jämte ett »conseil privé» af 9 pers. Den bildar ett särskildt biskopsstift (S:t Denis), som lyder under ärkebiskopen af Bordeaux. I S:t Denis finnas ett lycée och en école normale. Kolonialbudgeten för 1886 upptog inkomsterna till 4,4 och utgifterna till 5,2 mill. fr. Skulderna uppgingo till 6,8 mill. fr., deraf 5,67 mill. kommunallån. -- Ön upptäcktes af portugiser i början af 1500-talet, men var ännu obebodd, när den 1638 togs i besittning af sjöfarande från Dieppe. Ett mera formligt besittningstagande i franska konungens namn egde rum 1643 och 1649, då ön erhöll namnet Bourbon. Från d. 8 Juli 1810 till d. 6 April 1815 tillhörde ön England.