Rex, Lat., konung. -- Rex apostolicus, apostolisk konung (se Apostolisk, sp. 911). -- Rex catholicus, katolsk konung (se Katolskt majestät). -- Rex christianissimus, allra kristligaste konung (se d. o.). -- Rex convivii, »gästabudskonung». Se Arbiter bibendi. -- Rex fidelissimus, allra trognaste konung (se d. o.). -- Rex sacrificulus (af sacra, offer, och facere, göra) l. r. sacrorum »offerkonung», kallades i Rom den presterlige tjensteman, som efter konungadömets afskaffande (509 f. Kr.) tillsattes för att verkställa de offerhandlingar, hvilka det förut tillhört konungen att i egen person utföra. Han nämndes först bland presterna, men var i verkligheten underordnad pontifices och säges hafva valts af öfverstepresten. Rex sacrificulus fick ej bekläda något politiskt ämbete.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rex
Ämne: Personbeteckningar och främmande ord · Rätt, straff och rättsväsen
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1010 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗