Rhaeticus (Rheticus), Georg Joachim, tysk matematiker, född i Feldkirch i Vorarlberg 1514, blef 1537 professor i matematik i Wittenberg, begaf sig 1539 till Frauenburg för att studera under Copernicus, återvände till Wittenberg 1541, men lemnade för alltid detta universitet 1542 och vistades sedermera i Nürnberg, Polen och Ungern, der han afled i Kaschau 1576. Genom sin skrift De libris revolutionum Nicolai Copernici narratio prima (1540) blef R. den förste, som i tryck meddelade grunddragen af det copernikanska systemet. Hans förnämsta arbeten utgöras af trigonometriska tabeller, på hvilkas uträknande han nedlade ett oerhördt arbete, och för hvilka han i 12 år underhöll flere räknebiträden, samt i hvilka för första gången sekanttabeller äro upptagna. R. utgaf ett prof på tabellerna under titel Canon doctrinae triangulorum (1551), men hann ej sjelf upplefva deras fullbordande. De afslutades af hans medhjelpare Valentin Otho och utgåfvos under titeln Opus Palatinum de triangulis (1496). Här finnas de trigonometriska funktionerna beräknade för hvar 10:de sekund med en radie = 10,000,000,000, d. v. s. enligt modernt uttryckssätt med 10 decimaler. R. efterlemnade äfven i handskrift ännu noggrannare tabeller, der sinus voro uträknade med ända till 15 decimaler. Dessa fortsattes och utgåfvos sedermera under titeln Thesaurus mathematicus af Pitiscus (1613). Äfven om den plana och sferiska trigonometriens utbildning inlade R. förtjenster. Så var han t. ex. den förste, som konstruerade den numera vid de trigonometriska funktionernas definition brukliga rätvinkliga triangeln och derigenom hänförde dessa funktioner till vinklar i st. f. till bågar. G. E.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rhaeticus
Ämne: Matematiker · Astronomer, matematiker, fysiker och mekaniker
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1014–1015 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗