Rhus L., bot., farmak., ett artrikt slägte af lägre träd och buskar, hörande till nat. fam. Anacardiaceae R. Br., kl. Pentandria L. Bladen äro parbladiga eller trefingrade; blommorna sitta i vippor eller klasar i grenarnas toppar. Blomfodret är 5-deladt, kronbladen 5 och frukten en bärliknande, enfröig stenfrukt. Till södra Europa höra fyra arter, bland hvilka Rh. cotinus L., som fått namnet »perukträdet» på grund af de yfviga blomvipporna, och Rh. coriaria L. äro sedan äldsta tider bekanta och använda vid garfning och färgning af finare lädersorter, såsom saffian och karduanläder, samt äfven begagnade i medicinen såsom adstringerande medel genom garfsyran i frukter och blad, hvilka senare i pulveriserad form gå i handeln under namnet sumak. De flesta Rhus-arterna tillhöra Amerikas varmare trakter, och flere äro öfverflyttade till Europas trädgårdar. Några, t. ex. Rh. typhina L., som har håriga årsskott och stora parblad med lansettlika, hvasst sågade småblad, kunna fortkomma äfven i mellersta Sverige, men frysa under strängare vintrar ofta ned till roten, från hvilken nya skott sedan uppskjuta. Rh. toxicodendron L., »gift-sumak». »gift-ek», hyser en skarp mjölksaft, som starkt retar och inflammerar huden; äfven trädets utdunstning lär kunna framkalla ros-inflammation. De torkade bladen hafva användts mot förlamningar, reumatism m. m. Rörande verkan af bladen, då de förtäras af hornboskap, äro uppgifterna motsägande hvarandra. I Europa anses boskapen kunna förtära dem utan fara, men i Amerika misstänker man, att dessa blad göra djuren sjuka och förgifta kornas mjölk, så att menniskor, som dricka denna, i sin ordning blifva illamående (jfr Mjölksjuka). Rätta förhållandet härmed är icke med säkerhet utredt. O. T. S.
Nordisk familjebok · första upplagan
Rhus
Ämne: Träd och buskar, släkten · Växter och botanik
Nordisk familjebok, 1:a uppl., band 13 (1889), sp. 1041–1042 · visa i originalet · läs på runeberg.org ↗