Ribe

Ribe, stad i sydvestra delen af Nörrejylland, ligger, strängt geografiskt taget, i Sönderjyllarid, nämligen 7,5 km. s. om Kongeå, men har sedan gammalt hört till Danmark. R. är beläget vid Ribeå (Nibså) 5,5 km. från Nordsjön på en slätt, som mot hafvet öfvergår i ett bördigt marskland, ofta utsatt för öfversvämningar. Handel och sjöfart äro obetydliga; år 1886 egde staden 4 fartyg om tillhopa 287 tons drägtighet. Inom industrien kan nämnas ett stort bomullsväfveri. Sedan 1875 är staden genom en bibana sammanknuten med jernvägslinierna i södra och vestra Jylland och får inom kort anslutning äfven till vestslesvigska jernvägen. I R. residera biskopen i R. stift och amtmannen i R. amt. Bland offentliga byggnader märkes domkyrkan, Vor Frue Kirke, en af de största och vackraste i Danmark, uppförd i rundbågsstil omkr. 1130. Den mäter i längd 61,5 m., i bredd 33,5 m. och har under den stora kupolen, som bildar koret, en höjd af 21 m. Till midtskeppet sluta sig tvänne par sidoskepp, åtskilda af fyra rader stenpelare, hvarigenom den ursprungliga korsformen nästan gått förlorad. På nordvestra sidan har kyrkan ett väldigt fyrkantigt torn, 46,5 m. högt. Staden har också en lärd skola, hvars historia går tillbaka ända till 12:te årh., och som under katolicismens sista tid räknade 700 lärjungar, men nu är en af de minst besökta i riket. Ett gammalt munkkloster är sedan 1543 inredt till hospital för ålderstigna qvinnor. -- R. är en af Danmarks äldsta städer. Der uppfördes omkr. 850 den andra i ordningen af landets kristna kyrkor, liksom biskopssätet, sedan 948, är det äldsta näst efter Slesvigs. Under 11:te--12:te årh. var R. en blomstrande handelsstad, som idkade sjöfart på vestra Europa och under hela medeltiden kom i betydelse näst efter Roskilde. Den egde då 14 kyrkor och 5 kloster samt ett slott, Riberhus, der konungarna ofta residerade. År 1269 erhöll R. sin stadsrätt, den för sin stränghet bekanta Riberätten. Vid reformationen började R. att aftyna, och sedan tillstötte flere större öfversvämningar och eldsvådor samt längre fram, under 17:de årh., tre fientliga öfverfall. Vid det sista af dessa (1659) ödelades Riberhus, hvaraf nu endast lemningar återstå. I R. dog år 1259 konung Kristofer I; år 1330 ingick Kristofer II derstädes förlikning med grefve Gert af Holstein, och år 1460 utfärdade Kristian I i R. sin »handfästning», de s. k. landsprivilegierna, till ridderskapen i Slesvig och Holstein. J. Kinch har skrifvit »Ribe byeshistorie og beskrivelse» (2 bd, 1869--84) samt J. Helms »Ribe domkirke, undersögt og beskreven» (1870). E. Ebg.