Rimbert

Rimbert (Rembert). 1. Nordens andre ärkebiskop, var af frankisk börd och gjorde sig som gosse bemärkt af Ansgar, som satte honom i klosterskolan i Turholt i Flandern och ständigt visade honom mycken vänskap. R. var också Ansgars trogne följeslagare, men synes dock ej hafva varit med honom på Björkö (Birka), ej häller varit prest i Ribe. Efter Ansgars död (865) blef R., såsom Ansgar önskat, utsedd till ärkebiskop i Bremen (egentl. Hamburg), i hvilket kall han visade sig mycket nitisk, på samma gång han utmärkte sig genom fromhet och välgörenhet, särskildt genom att friköpa kristna ur träldom. Han dog d. 11 Juni 888. Längre fram upptogs han som helgon, och hans minne firades d. 4 Febr., dagen efter Ansgars. R. anses hafva författat den for Nordens äldsta historia så vigtiga Ansgars lefvernesbeskrifning (Vita sancti Anscharii, tryckt bl. a. i »Scriptores rerum suecicarum medii aevi», Tom. II, 1828). -- 2. Dansk missionär, som Ansgar efter sitt andra besök i Sverige hitsände omkr. 859 för att efterträda Ansfrid som föreståndare för församlingen i Birka, sedan den härtill först utsedde Ragembert på hitresan mördats af danska röfvare. R. berömmes för sin foglighet och säges hafva verkat i Sverige med framgång. För öfrigt vet man intet om honom; icke ens tiden för hans verksamhet kan med säkerhet uppgifvas, 1. E. Ebg. 2. H. W. T.